Välkommen.

Historia, Nyheter och Mina tankar om Norrköping under 50 - 60 - 70 - 80 - talet och idag.

onsdag 29 december 2010

Nyheter: Norrköping Online tillbaka i tiden.

Nu är redaktionen på Norrköping Online tillbaka igen framför skrivbordet efter en behövlig semester i bortre Asien. Nya intressanta artiklar kommer så snart den rätta tidszonen har satt sig i fingrarna.

lördag 27 november 2010

Nyheter: Moderat vill utreda ny spårvägslinje.

Tjugo minuter till tåget i stället för tio på cykel. Robert Tenselius (M) pendlar varje morgon och tycker spårvagnen stjäl för mycket tid. Han vill införa en ny linje.
- Många bor i Hageby och vill snabbt ta sig till Resecentrum. I stället kör linje 2 en omväg runt Östra Promenaden. Ibland byter man dessutom förare vid Södertull.
Robert, som är ekonom och arbetar i Stockholm, har tröttnat. Han flyttade närmare Resecentrum.

måndag 22 november 2010

Nyheter: Fler Nettobutiker på gång i Norrköping.

Netto inviger snart sin femte livsmedelsbutik på Stockholmsvägen i Norrköping, men på sikt kanske det blir lika många till.
Det avslöjar Nettos etableringschef Henrik Lejon för Folkbladet:
- Norrköping utvecklas och växer så bra, att jag räknar med etablering av ytterligare tre till fem Nettobutiker i Norrköping framöver.
Men först handlar det om den här femte butiken på Stockholmsvägen, som lär invigas under 2011?
- Nej, den kommer vi att inviga redan i slutet av det här året, säger Henrik Lejon. Och vi hoppas att den fyller en lucka i befolkningsunderlaget mellan våra tidigare butiker
 i EnebyCentrum och på Bråddgatan.

[Läs hela artikeln] Folkbladet.

Nyheter: Nu är vi 130 000 Norrköpingsbor.

Vi blir fler och fler Norrköpingsbor! Under november passerade vi 130 000-strecket. Prognosen är att folkmängden i Norrköping kommer att öka snabbare i framtiden.
De senaste tre åren har vi blivit mellan 1 200 och 1 400 fler personer i Norrköping varje år. Det motsvarar ungefär 1 procents ökning per år. Även i år blir vi fler: enligt Kommuninvånardata (KID) har vi hittills i år blivit drygt 750 personer fler sedan den 31 december 2009.

Ökningen på drygt 750 personer beror ungefär till lika delar på:
Ett positivt födelsenetto. Det innebär att antalet födda barn under året är fler än antalet döda.
Ett positivt flyttnetto. Det innebär att antalet personer som flyttar in till kommunen är fler än antalet som flyttar ut från kommunen.
I statistikernas prognos förväntas Norrköpings folkmängd fortsätta öka under de närmaste åren. Den ungefärliga ökningen per år förväntas bli 0,9 procent, eller drygt 1 000 personer.
För den kommande tioårsperioden antas ökningen totalt bli 8,5 procent. Det ska jämföras med 5,8 procent tio år tillbaka. De största ökningarna väntas ske i åldrarna mellan 70 och 80 år.

[Läs hela artikeln] Norrköpings kommun.

söndag 21 november 2010

Backspegeln: Industriutveckling och industristruktur.

Tobaksproduktion och öltillverkning. Del 3.

Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".
Tillverkning av läskedrycker och mineralvatten i större skala upptogs 1874 av det då startade Norrköpings Mineralvatten AB, vars namn 1908 ändrades till Norrköpings Apotekares Mineralvatten AB. År 1906 tillkom De Förenades Mineralvatten AB. I båda dessa företag hade Bryggeribolaget länge haft avsevärda aktieposter, när man 1955 genom förvärv av resterande aktier kunde göra dem till helägda dotterbolag. I samband med att moderbolagets nya tappnings- och lagerbyggnad togs i bruk 1956 nedlades driften vid de båda vattenbolagen och överflyttades till denna nya avdelning.

Prippsbryggeriet vid Garvaregatan 1970.
Ett par mindre svagdricks- och läskedrycksföretag köptes under 1950-talet. Under årens lopp förvärvade man - och lade så småningeom ned - en rad bryggerier i Norrköping omland (i Valdemarsvik, Söderköping, Finspång, Lotorp och Sonstorp).

Sedan Pripp-Bryggerierna AB bildades, har driftkoncentrationen fortsatt, vilket i sin tur medfört utvidgningar av distrubituonsområdena. Bolaget har indelat sitt marknadsområde i sex regioner, varav en med säte i Norrköping, de övriga i Stockholm, Eskilstuna, Göteborg, Malmö och Falun. Norrköpingsregionen omfattar Östergötland och huvuddelen av Småland. Inom denna region finns, sedan bryggeriet i Norrköping nedlade sin verksamhet 1972, ingen tillverkning.

Produkterna tillföres området från endera Stockholm eller Göteborg. Samtliga tidigare bryggerier och vattenfabriker är nu nedlagda, varvid lokalerna antingen sålts, rivits eller omändrats till depåer. Depårörelsen i Norrköping bedrevs ännu 1973 i de lokaler vid Garvaregatan inne i staden, där bryggeribolaget började sin verksamhet 1859. En utflyttning planeras dock.

lördag 20 november 2010

Nyheter: Betongdjungeln breder ut sig.

Statistiska Centralbyrån (SCB) har granskat satellitbilder som visar att flera av landets städer fått mindre grönytor. Tio tätorter har analyserats - förändringarna är störst i Stockholm och Malmö.

SCB har tittat på satellitbilder mellan 2000 till 2005 gäller för alla tio. Störst är förändringen i Stockholm och Malmö. Städerna har fått mindre vegetation med cirka 1,5 procent.
I Helsingborg är minskning 0,6 procent och Göteborg 1 procent.
De orter som ingår i studien är Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås, Örebro, Linköping, Helsingborg, Jönköping och Norrköping.
Minst andel grönyta hade Malmö och Norrköping.

Nyheter: Norrköping får exklusiv sjöstad.

London har sina Docklands, Malmö har Dockan, Stockholm sådant som Hammarby Sjöstad - och snart kan Norrköping också komma att ha sitt.
I vad som idag, i varje fall planerare emellan, benämns "inre inre hamnen" ska en ny stadsdel växa fram.
Det arbetet ska nu så smått börja ta fart, genom beslut om ny detaljplan för norra hamnkajerna samt ett antal gamla Saltängenkvarter.
På Byggdagen nyligen hade, som vi då rapporterade, "alla" nu hux flux börjat prata om inre hamnen. Alla de stora byggarna verkade ligga i startblocken.

[Läs hela artikeln] Folkbladet.

fredag 19 november 2010

Nyheter: Stadsutveckling på Saltängen.

Om 10 år kan Saltängen vara ett attraktivt område med en stadsmässig karaktär med en blandning av bostäder och verksamheter. Innan spaden kan sättas i marken återstår flera år av planering. Det första steget mot stadsutveckling av Saltängen tas på stadsplaneringsnämndens sammanträde den 7 december.
Planer på att utveckla Saltängen från dagens hamn- och industriverksamhet till ett attraktivt område med en stadsmässig karaktär har funnits med i kommunens Översiktsplan sedan 2002. Säger stadsplaneringsnämnden ja till att påbörja detaljplanearbete för Saltängen den 7 december kan de första delarna börja bebyggas någon gång omkring 2015-2020.

[Läs hela artikeln] Norrköping Kommun.

onsdag 17 november 2010

Nyheter: Nytt torg på Kungsgatan.

Nog rör det på sig. Även om det är långt kvar och ingen kan riktigt veta, hur det här ska komma att ta ut sig.
Men av skisserna här intill kan i varje fall något utläsas om idéerna för det lilla torg, som ska tillskapas i korsningen mellan Kungsgatan och Kvarngatan.
Redan har saker börjat hända även i denna så länge försummade del av staden. Visualiseringscenter C har blivit verklighet. Längs Kungsgatan har Ströms gamla spinneri- och väveribyggnad från senare delen av 1800-talet hunnit få en ansiktslyftning.
Snart står också den färdigrenoverad - och därmed klar att ta emot den nya kommunala biografen med dess tre salonger m m.
Gatubeläggningen på Kungsgatan har fräschats upp. Och fortsättning ska alltså följa.

[Läs hela artikeln] Folkbladet.

måndag 15 november 2010

Backspegeln: Industriutveckling och industristruktur.

Tobaksproduktion och öltillverkning. Del 2.

Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".
Bryggerinäringen har i Norrköping, liksom annorstädes, gamla anor. I tillgängliga källor är belagt, att ölbryggeriverksamhet förekom i staden på 1620-talet. Först på 1850-talet blev det emellertid en egentlig industri genom det då bildade Norrköpings Bryggeri AB. Utöver detta växte fyra andra större bryggerier upp i staden under 1800-talets lopp. De äldsta var Nyströms Bryggeri (1861-1912), Anderssons Bryggeri AB (1875-1912) samt C. V. Bergmans Bryggeri (1851-1914). Av dessa ledde Nyströms sitt ursprung från ett äldre skråföretag i branschen. Ägaren var en av Norrköpings pionjärerna för det bayerska ölet. Ett något yngre företag var Carl Fredriks Bryggeri AB
Norrköpings Förenade Bryggerier 1954. Ny byggnad för tappning är på gång vid
Garvaregatan - Kv Busken, efter rivning.
(Carl Fredriks Bryggeri AB grundades år 1872 av bröderna Carl Fredrik och Gustaf Andersson. De första åren bedrevs verksamheten i lokaler på Bredgatan 16. År 1879 flyttade man till större lokaler på Prästgatan 9, kvarteret S:t Johannes. 
Antalet anställda låg kring 20-30 personer.
Carl Fredriks Bryggeri vid Prästgatan 9 avvecklades vid sammanslagningen 1912 men bryggeriverksamheten fortsatte på Slottsgatan 146, samma lokaler där Anderssons Bryggeri AB fanns innan det upphörde i samband med sammanslagningen.

År 1940 upphörde driften vid Carl Fredriks Bryggeri AB på Slottsgatan och verksamheten centraliserades till Garvaregatan. År 1944 övertogs aktiemajoriteten i Norrköpings Förenade Bryggerier av AB Stockholms Bryggerier, men verksamheten fortsatte under det gamla namnet. Från 1952 var företaget ett helägt dotterbolag till AB Stockholms Bryggerier. Det uppgick i moderbolaget genom fusion 1967.)

Källa: Visual Arkiv på nätet.

, som grundades 1872 och låg där nu Domus varuhus reser sig. Ur dessa fem större maltdryckesföretag utvecklades sedan, genom sammanslagning 1912, AB Norrköpings
Förenade Bryggerier, som i sin tur övertogs av AB Stockholms Bryggerier 1944. Tjugo år senare sammanslogs detta företag och AB Pripps & Lyckholm i Göteborg till ett stort bolag, Pripps-Bryggerierna AB, med säte för styrelsen i Göteborg men med huvudkontoret i Stockholm.
År 1972 företogs en omorganisation, varvid dryckesrörelsen överfördes till AB Pripps Bryggerier inom den samtidigt bildade Pribokoncernen. Staten övertog 1974 60 % av aktierna i nämnda bryggeribolag. Året därpå övertogs resterande del av Pribo av Beijerinvest AB. Carl Fredriks Bryggeri slopades 1940.

Här kan man läsa "En pilsner från Norrköping" (PDF) av Lasse Södergren Stolta Stad NT.
Text från boken "Bryggerier i Sverige" av Staffan Nilsson. Riksantikvarieämbetet, utgiven 1983.

söndag 14 november 2010

Nyheter: Rivning av kvarteret Gubben.

Kv Gubben år 1940 Norra Strömsgatan, kontor för köpman Joh.Sjö, huset även kallat Schiviniska huset.
Här är bilden tagen.
Under lördagen startade rivningen vid kvarteret Gubben vid Saltängsgatan.
HSB planerar att bygga 38 bostadsrätter vid Saltängsgatan, alldeles intill Strömmen.
Under lördagen startade rivningen av de hus som måste tas bort för att ge plats för nybyggnationen.
Nya kvarteret Gubben har i kommunens nya arkitektskisser getts en ny form, och ett par våningar högre, än tidigare idéskisser. Nu harmonierar höjd och volym med det pampiga gamla sekelskifteshuset som ligger bredvid.

[Läs hela artikeln] NT.

lördag 13 november 2010

Tipset: Se nya bostäder i 3D.

Kika på nya bostäder i 3D.
I kvarteret Spinnrocken bakom Spiralens köpcentrum finns planer på att bygga nya bostäder. Nu har du möjlighet att se hur det är tänkt att se ut i en 3D-karta.

fredag 12 november 2010

Diary: Internationella restauranger.

Härom sistone så hände det sig så att vi tog oss ner till Kungstorget med "Gula faran" (en term som också användes kring 1900 om asiater, oops) och klev in på den enda Japanska restaurangen i stan som jag känner till (Sushi Bar Kimono på Hospitalsgatan finns också). Sukiyakis stolar blev vår viloplats ett par timmar denna lördagskväll vid Norr tull. Sukiyaki är också namnet på en sojabaserad kötträtt (Entrecôte skuren i tunna skivor med grönsaker
och kokas i buljong).
Min erfarenhet av japansk mat är minimal men sushi är något som de flesta känner till och jag också naturligtvis, kokt rundkornigt ris smaksatt med en vinägerblandning, rå eller tillagad fisk och äts oftast tillsamman med wasabi (pepparrot), ingefära och japansk soja.

Det blev ingen sushi när jag gjorde min beställning denna afton av den lite till åren komna men trevliga kvinnan som arbetade i restaurangen. Magen kurrade till och fick mig att välja något mer fylligt på menyn så det blev Gyuhiremaki (Entrecôte roulader fyllda med vitlök och purjolök) med ris. Verkligen välsmakande måste jag säga, det var bara mängden ris som det kunde ha varit lite mer av i skålen. Bakgrundsmusik, som man tex hör på Kina restaurangerna här i stan brukar jag tycka är avkopplade och ger en fin helhetsupplevelse men det saknades tyvärr här. Det ska vara som om man kliver in i en hel annan värld, den japanska i detta fall, med smak, doft, ljud som lurar bort oss från bilbesiktningar, deklarationer och väckarklockor.

Jag funderade lite på härom dagen hur många olika internationella restauranger det finns i stan egentligen. De asiatiska köken förekommer i rikligt antal i stan där Thai-(Asien Garden, Golden Bangkok, Sing Thai, Thai Fast Food, Thai House)  och Kina (Peking House, Restaurang China) restaurangerna ligger i topp om man räknar antal restauranger men även indiska med (Restaurang Indra, Tandoori Nights) finns med. Men hur är det egentligen med representationen från andra delar av världen? Europa finns bla representerade av grekerna (Poseidon, Athena, Akropolis) och tjeckerna (Mitropa), italienarna och spanjonerna (Trattoria, Pappa GrappaForno Italiano & Papas Tapas).
Ett tag fanns det en libanesisk restaurang "Beirut" ovanför filmstaden men det finns inte kvar längre, vad jag vet. Ja visst är det härligt att ha hela världens kök runt husknutarna så man slipper resa iväg de gånger man blir sugen på en Suchi, Tom Yam Goong soppa eller Biff Chop Suey.

torsdag 11 november 2010

Nyheter: Visioner om nya bostäder i Norrköping.

Här finns visioner om nya bostäder.
Byggherrar och planerare kastar nu längtansfyllda blickar mot inre hamnen. Drömmen är att få bygga bostäder där. Framgick det på Byggdagen, där också stolta visioner luftades.
Vågar Norrköping bygga som Amsterdam - och verkligen sticka ut? Det var en av frågorna som ställdes.

I vanlig ordning var det alla möjliga pågående och stundande projekt som passerade revy, när Norrköpings Byggdag igår gick av stapeln för enligt uppgift femtonde gången.
Men här fanns också något därutöver. För nu växer självtilliten i Norrköping, parat med stoltheten över de unika miljöer som historien och försynen har begåvat staden med.

[Läs hela artikeln] Folkbladet.

onsdag 10 november 2010

Tipset: Norrköpings Byggdag.

Byggdag med fokus på bostäder.
Befolkningsprognosen för Norrköping tyder på att det kommer att behövas många fler bostäder inom en tioårsperiod. År 2019 beräknas omkring 69 200 bostäder behövas, vilket är 6 000 fler än år 2009. Årets Byggdag fokuserar på just bostäder.
Byggdagen är en viktig mötesplats med såväl föredrag som möjlighet till nätverkande. I år lockar dagen omkring 285 deltagare. Programmet är blandat, med fokus på bostadsbyggande. Medverkande från några av de större fastighetsbolagen kommer att berätta om aktuella och planerade projekt under Byggdagen. Några andra ämnen för dagen är energieffektivisering , ägarlägenheter och infrastruktur.

tisdag 9 november 2010

Backspegeln: Industriutveckling och industristruktur.

Tobaksproduktion och öltillverkning. Del 1.

Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".
År 1914 fanns i staden fyra röktobaks- och snusfabriker med tillsammans ett hundratal anställda. Samma års riksdag hade beslutat införa statsmonopol på tobaksvarutillverkningen i landet. Propositionen härom var grundad på den utredning, som dåvarande finansministern i den första Lindmanska ministären - och ägaren till firman Petter Swartz i Norrköping - Carl Swartz lät tillsätta 1909. Till följd av riksdagsbeslutet bildades Ab Svenska Tobaksmonopolet som, sedan dess verksamhet startat 1915, inlöste samtliga tobaksvarufabriker.

Tobaksladorna i Kv. Monopolet, rivna 1951. Foto 1940.
En del byggdes ut, medan huvuddelen ganska snart nedlades. Processen underlättades av den koncentration, som skett 1912-13 då en del av landets fabriker, bland dessa Swartz firma, sammanslagits till AB Förenade Svenska Tobaksfabriker.
Vid årskiftet 1930/31 avvecklades den sista tobaksvarufabriken i Norrköping, vilket var just Petter Swartz f.d. fabrik. Meningen torde ha varit att nedlägga denna fabrik väsentligt tidigare, men det goda anseende produkterna - bl. a. "Mellan Rappe" och "Röda Lacket" (Sveriges näst äldsta snusvarumärke, efter Ljunglöfs Ettan, och som lanserades vid den Swartziska snusfabriken redan 1850)- hade, gjorde att avvecklingen dröjde.

Med denna nedläggning gick en nära 200-årig industritradition i staden till ända, ty Swartz snusfabrik daterade sig från 1750. Till Norrköping förlade Tobaksmonopolet ett av sina s. k. tobakskontor - de regionala distributionscentralerna, vilka dock drogs in i samband med införandet av det nya distributionssystem, som i sin tur var följden av att statsmonopolet på  partiförsäljning av tobaksvaror upphörde 1961.
Kontoret i Norrköping nedlades 1964. Omkring 1918-1924 bedrev Tobaksmonopolet försöks-odling av tobak på mark invid staden, som ägdes av monopolets dotterföretag AB Sörby- och Fyrbygårdarna.

Här kan man läsa mer om snuset i Norrköping och Röda Lacket - Stolta Stad. PDF dokument.

torsdag 4 november 2010

Nyheter: Snart 130 000 invånare i Norrköping!

Den 31 oktober 2010 var Norrköpings folkmängd 129 976 personer enligt uttag ur Kommuninvånardata (KID) den 4 november 2010. I jämförelse med uppgifter från Statistiska centralbyråns (SCB:s) officiella befolkningsstatistik för den 31 december 2009 (129 254 personer) har folkmängden ökat med 722 personer hittills i år. Ökningen beror både på ett positivt flyttnetto och ett positivt födelsenetto.

Motsvarande period föregående år ökade folkmängden med 1 054 personer. Att årets ökning är lägre förklaras till största delen av att flyttnettot har varit lägre hittills under år 2010 än under motsvarande period år 2009.

Antalet födda hittills i år är högre än motsvarande antal år 2009. Under månaderna januari-oktober har 1 434 barn fötts, en ökning med cirka 45 barn i jämförelse med samma period förra året. Däremot är antalet dödsfall lägre hittills i år jämfört med år 2009. Sammantaget ger det ett mer positivt födelsenetto under januari-oktober 2010 än under motsvarande period föregående år.

Källa: Norrköpings kommun.

Fakta: Bostadbeståndet i Norrköping 1990 - 2005.

Den 31 december 2005 fanns det 62 000 lägenheter i Norrköping, 40 600 i flerfamiljshus och 21 400 i småhus. Det innebär att småhus står för 1/3-del av antalet lägenheter i Norrköping.
Antalet lägenheter i Norrköping har ökat från cirka 58 600 år 1990 till omkring 62 000 år 2005, en ökning med 5,9 procent.
Procentuellt sett har folkmängdsökningen under motsvarande period inte varit lika hög. Från 1990 till 2005 ökade folkmängden med 3,3 procent till 124 642 personer den 31 december 2005. Det innebär att det i medeltal bodde färre personer per lägenhet år 2005 än det gjorde år 1990. Medelantalet invånare per lägenhet år 2005 var 2,0 personer.

Källa: Norrköping kommun.

måndag 1 november 2010

Backspegeln: 1930 - 1970 Innerstaden. Del 12.

Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".

Nybyggnader sköt upp i de tomma kvadraterna t. ex. Östantill, i kv.Stopet, Granen, Kannan. Hela det gamla city var i uppbrottsstämmning. Stadens affärscentrum hade vandrat söderut. Bankpalats och affärshus fylkade sig runt södra Drottninggatan, mellan Repslagaregatan och Nygatan.
Konsums  varuhus hade redan tidigare etablerat sig där.
Längst i söder fick Villa Flora f.d privatvilla lämna plats för en djärv skapelse i betong, det nya stadsbiblioteket med rikt kulturutbud för hela stadens befolkning. 

Efter århundrades vandringar - från Gamla torget via Tyska torget till
skärningen mellan Hospital och Drottninggatan har Norrköpings
kommersiella centrum under 1960-talet etablerat sig i korsningen
Drottninggtan - St Persgatan.
Norra delen av Drottninggatan, gamla city, började få allt mindre betydelse i storkommersen. Skandinaviska bankens ståtliga penningborg i hörnet av Tyska torget blev diskotek och bingohall. Vad händer med vår stad? frågade sig många Norrköpingsbor, med bävan, oro eller förväntan. Den 3 april 1974 informerade Norrköpings kommun sina medborgare om vad som var i görningen. Innerstaden återuppbyggs, deklareras här. Kommunen, allmännyttiga, kooperativa och privata ägare av mark och fastigheter är engagerade i återuppbyggningsarbetet.

Byggandet av bostäder, förvaltningsbyggnader och andra kontorshus är på gång Östantill, Nordantill, på Saltängen och i citykvarteren. Dessutom kommer ett stort antal äldre bostadshus att renoveras. Inom kort skall en trafikledsplan för innerstaden presenteras. Gamla kvarter får ny profil, uppges vidare, då kommunen för de närmaste åren kommer att i större omfattning än tidigare satsa på sanering av innerstads kvarteren. Den kulturmiljökommittè, som bildats, har på sitt handlingsprogram bl. a. att se till, att promenadernas allèträd inte får äventyras genom byggande av ytterligare körfält eller planskilda korsningar. Den nye stadsarkitekten, Sven Tynelius, visar sedan 1971 vägen. Mycket kommer alltså att hända inom den närmaste framtiden. Skall vårt Norrköping liksom fågeln Fenix åter resa sig?

lördag 30 oktober 2010

Backspegeln: 1930 - 1970 Innerstaden. Del 11.

Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".

Inför 1970-talet.
Redan 1970 hade grävmaskiner styrt om att stora delar av innerstaden såg ut som om de var förödda av bomber och krig. Där en fastighet utplånats och marken jämnats till skapligt, körde snabbt bilarna in för parkering. Ett liknande rivningsraseri i avsikt att bereda plats för nybyggnader bröt på 1960-talet loss över många svenska stadskärnor. I Norrköping kom rivningstomterna emellertid alltför länge att stå tomma och detta väckte skarp kritik mot Norrköpings byggnadspolitik.

I det gamla kv. Enväldet, växer Palacekvarteren fram 1964. Foto Ingvar Anehed.
Den ringa skaran av kulturmiljöbevarare arbetade i hård motvind. Det var inte bara byggmästarna, som ville bereda plats för nybyggnader, utan större delen av stadens styresmän delade dessa intressen. Nej, allt det här gamla skall bort, hävdade en medlem av byggnadsnämnden vid ett tillfälle, då författaren talade för bevarandet av den då rivningshotade fabriksmiljön nära Gamla torget.
I stället, fortsatte han, ser jag stränderna vid strömmen fyllas av nya 8-10-våningshus! Denna vision blev inte helt förverkligad. I början av 1970-talet började värderingarna svänga. Äldre bebyggelse beaktades mera allmänt. Detta var inte blott en följd av den pånyttfödda romantiken i tiden utan även ekonomiska orsaker bidrog härtill. Statliga lån gavs t. ex. även till renovering av gamla hus från att tidigare nästan uteslutande ha omfattat nybyggnader.
I Norrköping ålades fastighetsägare att putsa sina gamla fasader, rivningstomter måste inhägnas med staket. Några gamla fastigheter genomgick omfattande renoveringar.
Förnyelsen av stadsbygden hade samtidigt tagit fart. Starka krafter var satta i rörelse.

fredag 29 oktober 2010

Nyheter: Delar av Drottninggatan får nytt ansikte.

Den tämligen trista byggnad i brunt tegel, som under så många år inrymde Södra Päls, ska nu rivas!
I stället ska Lundbergs här tillskapa en modernistisk glasad byggnad, med butiker - och med ett stråk in till "Ströget" i Spiralen 2.
Plötsligt blir då också gårdsbyggnaden tillgänglig, ett hus som de flesta av oss inte ens känt till. Men som finns där - en läcker 1890-talsskapelse i rött tegel!



[Läs hela artikeln] Folkbladet.

lördag 23 oktober 2010

Diary: Premiär tur ut till förorten med "Gula faran".

Gula faran, "tricken" har äntligen hittat ut till Hageby efter många års letande. Den gamla busslinjen 113 (från början 13) har rullat sina sista mil på Hagebygatan och försvinner snart, den kommer bara att finnas kvar den sista sträckan mellan Trumpetaregatan (Atriumhusen) fram till Navestad centrum. Vi som började våra liv i förorterna och växte upp där minns kanske de brummiga, svettiga, immiga och trånga buss 13 resorna in till centrum under kalla morgnar eller helger (det är även något som jag minns från de gamla grusbromsade spårvagnarna inne i city).
Redan då gick det rykten om att spårvägen skulle dras ut till Navestad genom Hageby och det kunde man se bevis på bredvid Hagbeygatan, där man lämnat plats åt banvallen mellan parkeringen och gatan med grönområden. Den skulle gå på egen banvall med en hisklig fart in till city.

En "Bombardier Flexity Classic" vid vändslingan bredvid Trumpetaregatan 23/10.
Buss 13 hade en liten annan sträckning genom Hageby under 60-70 talet än vad vi är vana vid idag. Den svängde av från Hagebygatan och letade sig upp på Vrinnevigatan och svängde sedan av ner på Bäckgatan mot Hagebygatan igen. På den tiden så vände bussen där Netto idag har byggt nytt varuhus bredvid den gamla OKQ8 macken eftersom stora delar av Navestad ännu inte hade byggts.

Idag så blev det en premiärtur ut till Hageby med den ny-invigda spårvägen. Vi tänkte starta från Broccmans plan och sedan smidigt sittande på en Bombardier Flexity Classic vagn, som Norrköpings kommun köpte in 2007, ta oss ut till Hageby Centrum. Men så blev icke fallet, den vagn som kom, och som också bara for förbi, var av garanterat äldre märke. Vagnen var smockfull, som om någon knuffat in de sista passagerarna, som på tunnelbanan i Tokyo. Det gjorde faktiskt ingenting att den for förbi. Gratis spårvagn hela dagen, vad hade man väntat sig?

Vi kom till slut iväg med en spårvagnstyp som jag åkt tusentals gånger och dess ryckiga långsamma gång fick mig att minnas min ungdom. Det gick inte fort ut till förorten kan man lugnt säga och det har väl sina anledningar en sådan här dag. Spårvägen gör sig som bäst när den har egen banvall och kan få upp hastigheten, trodde jag.
Man kan också undra varför linje 2 inte går direkt in till City från Ljurafältet utan krånglar sig upp till Albrektsvägen och sedan Trozelligatan - Hörngatan. Det är ett joxande och långsamt alternativ för den stora mängd resenärer som pumpas in från Hageby, Navestad o Ljura varje dag.

Nyheter: Nu är nya spårvägen invigd.

Genom att citera sångaren och Norrköpingssonen Plura Jonsson förklarade kommunalrådet Mattias Ottosson (S) att det var dags för gamla 1:an och en av Norrköpings allra nyaste spårvagnar att under ett intensivt fyrverkeri köra av invigningsbandet. Därmed är den nya spårsträckan till Hageby invigd.
Det var många som hade samlats vid den nya spårvägssträckans hållplats utanför Hageby centrum för att vara med om invigningsceremonin, som inleddes med körsång av elever från Musikgymnasiet De Geer under ledning av Lisa Tilling.

onsdag 20 oktober 2010

Tipset: Visualisering: Norrköping eXplorer

Statistik kan presenteras på flera olika sätt. I den här applikationen som utvecklats av NCVA vid Linköpings universitet tillsammans med SCB kan du titta på och analysera statistik om Norrköpings kommun kombinerat på karta och diagram.
Materialet har delats upp i två olika delar. Den ena presenterar stadsdelarna/delområdena på landsbygden och den andra valdistrikt i Norrköping.
Via länken nedan som handlar om stadsdelarna kan du studera nuläget i vyn ”Stadsdelar i Norrköping” samt utvecklingen från år 2000 fram till i dag i vyn ”Utveckling i Norrköping”.

måndag 18 oktober 2010

Nyheter: Nya stadsdelen Kneippen Syd växer fram.

Den nya stadsdelen Kneippen Syd är belägen ca två km sydväst om Norrköpings centrum och avgränsas av Linköpingsvägen (E22) i norr, Gustaf Janzéns gata i väster, SMHI:s komplex i öster samt Folkets park i söder. Omkringliggande stadsdelar är Kneippen och Klockaretorpet.

Målsättningen med Kneippen Syd är att skapa en attraktiv arbets- och boendestadsdel med traditionell stadskaraktär och en bra blandning av boende, handel, service och icke-störande verksamheter. Närheten till de populära strövområdena kring Motala Ström och Himmelstalund och bra kollektivtrafik med buss och spårvagn gör området mycket attraktivt.

Backspegeln: 1930 - 1970 Innerstaden. Del 10.

Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".

Som en ”stillhet före stormen”, betecknade stadsplanearkitekt Ole Braesch-Andersen den aktuella situationen 1962-63. En ”betydande sanering och plangenomförande nybyggnadsverksamhet måste ske i stadskärnan under en relativt kort tidsrymd”. För att undanröja den ”osäkerhet i innerstadens byggnadsfrågor, som sedan något årtionde har hållit utvecklingen inom denna vitala stadsdel på sparlåga”, behövdes, att enighet om målet snabbt nåddes på det kommunala planet. Byggarna låg så att säga sedan länge i startgroparna.

Rivningskvarter i Norrköpings innerstad under mitten av 60-talet.
Stora markinköp hade gjorts och höll på att göras, såväl av staden som av enskilda byggmästare och företag. Det gällde att köpa upp alla tomter i ett och samma kvarter för att kunna förverkliga saneringen. Här brottades man med enorma problem. Bostadsbristen gjorde det svårt att skaffa nya bostäder till dem som måste bort från de gamla fastigheterna. Fastighetsbolaget Strömstaden bildades i syfte att köpa upp fastigheter och fördela dessa till olika byggmästare. Skilda intressenter bildlikt talat slogs om kvarteren. Man behövde äga flera sådana för att kunna omplacera folk.
många håll visade det sig nästan omöjligt att komma över alla fastigheter i samma kvadrat. Någon ägare kunde bjuda motstånd, därför han såg stora förtjänst-möjligheter hägra. I andra fall låg dyrbara företag i saneringsmoget kvarter, t.ex. ett charkuteri, ett bageri, som ej utan stora uppoffringar kunde avlägsnas. Fri kyrkorna, utspridda östantill, erbjöd andra "proppar" i saneringsarbetet.

Under åren 1966 och 1967 bytte 300 fastigheter ägare. Av dessa hade staden förvärvat ett 100-tal, vilket berördes av stadsplaneregleringarna. Stadsplaneförslaget var länge ute på remiss i berörda instanser, men i princip var man överens om att Norrköpings innerstad skulle utformas i enlighet med planen. Där de stora trafiklederna skulle fram - vid den breddade Kristinagatan, Repslagaregatan etc. behövde staden äga marken, för att snabbt kunna få till stånd en fungerande trafikled.  

onsdag 13 oktober 2010

Nyheter: Hur blir Norrköpings framtid?

En ökande befolkning, risk för bostadsbrist och satsning på hållbara trafikslag. Det och mycket annat kan du läsa om i rapporten Framtid i Norrköping (PDF) - allmänna planeringsförutsättningar 2010.
Rapporten ger en bild av faktorer som påverkar kommunens framtida planering i ett fem- till tioårsperspektiv. Innehållet bygger dels på underlag från kommunens alla kontor och dels på en mer övergripande omvärldsanalys.

Backspegeln: 1930 - 1970 Innerstaden. Del 9.

Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".

Västra St Persgatan (senare St Persgatan) 1957-12-10, foto Ingvar Anehed. Här är bilden tagen.


Det i 1952 års dispositionsplan föreslagna vägnätet kring city accentuerades till en inre ringled, omfattande Gamla Rådstugugatan, Hamngatan, Kristinagatan och en del av Södra promenadenCityområdet utökades mot söder fram till Västra St Persgatan (senare St Persgatan). Varannan gata i öst-västlig riktning samt delar av Gamla Rådstugugatan ledde in servicetrafiken och varudistributionen till city. Övriga gator inklusive Drottninggatan och Hospitalsgatan anslogs till fotgängare; de ingick i ett gånggatunät.
Som "en liten favör för den kollektiv burna publiken" hade spårvagn respektive buss tolererats på Drottninggatan.
Kungsgatans existens såsom ett sekundärt affärscentrum hade länge varit hotad. Trafiken på denna tränga gata rusade förbi butikerna; i brist på parkeringsplatser kunde den inte stanna. I 1963 års plan hade en ny, bred västligare led kommit till. I öster tog Packhusgatan emot den nya Österleden, som slussades vidare över en breddad Hamnbro till Mätaregatan (senare Östra Promenaden)-Östra Promenaden.

tisdag 12 oktober 2010

Nyheter: Norrköpings folkmängd ökar.

Norrköpings folkmängd den 30 september 2010
från Kultur och fritid, Norrköpings kommun av Charlotte Jansson

Den 30 september 2010 var Norrköpings folkmängd 129 838 personer enligt uttag ur Kommuninvånardata (KID) den 12 oktober 2010. Folkmängden har därmed ökat med nästan 600 personer hittills i år, beroende både på ett positivt flyttnetto och ett positivt födelsenetto.

[Läs hela artikeln]

Nyheter: Norrköpings byggdag 2010

Den 10 november är det dags för Norrköpings byggdag, en mötesplats för alla som är intresserade av tillväxt, med bygg- och fastighetsperspektiv.

Eftermiddagen innehåller en rad föredrag, dessutom finns gott om tid till nätverkande. I år handlar Byggdagen mycket om bostäder, om bostadsbyggande och bostadsprojekt. Vi får också en inblick i energieffektivisering och nya arbetssätt för att bygga smartare och snabbare.

Tid: onsdagen den 10 november, kl 12.30 - 17.00
Plats: Louis De Geer konsert och kongress, Flygeln

[Läs hela artikeln]

lördag 9 oktober 2010

Backspegeln: 1930 - 1970 Innerstaden. Del 8.

Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".

Generalplanesynpunkter 1962: 
Ett vidgat city söderut med trafikring, gågator, bostäder åt folk i alla åldrar.
1952 års plan "tillkom på ett tidigt stadium i motorismens utveckling då den allmäna osäkerheten om mål och medel i stadskärnans planfrågor var större än den är i dag", skrev stadsplanearkitekt Ole Braesch-Andersen 1962 i de generalsynpunkter, som detta år lades fram.
Här presenterades nya idèer,  vilka speglade "dagens utvecklingstendenser i modern stadsbyggnad tillämpat (!) på Norrköpingsförhållanden". enligt dessa nya tankegånger skulle man kunna vandra tryggt på gång-gator, där alla bilar var bannlysta.

Prästgatan österut vid Kv Lyckan och året är 1965. Idag uppför
LE Lundberg kontorsbyggnader för Transportstyrelsen på platsen.
Alla kategorier av människor skulle kunna beredas lämpliga bostäder i innerstaden. Hade man små barn och ville bo där, skulle det finnas plats även för dessa med lekplaster och gröna plättar.
Stadsmiljöns egenvärde skulle framhållas. "Citymiljön, det rikt differentierade uttrycket för mänsklig aktivitet som den traditionella europeiska innerstaden utgör, har visat sin livsduglighet som trivselfaktor".

Det var därför viktigt i city- planeringen "att kunna kvarhålla och utveckla denna inkarnation av begreppet stadsliv". Stadslivet är detsamma som lätttillängliga och lockande butiker, välbelägna moderna kontor, nöjescentra etc.
Butikshandeln höll på att genomgå en strukturförändring och allt fler storvaruhus kom till.
Kontoren - förut ofta inhysta i för detta bostadslägenheter - behövde tidsenliga lokaler (kontorslandskap) och, i likhet med affärerna, flexibel planlösning. Samma sak gällde företag, t.ex hotell, restauranger, biografer, läkarmottagningar, förenings- och möteslokaler.

För att ett city skulle fungera såsom levande miljö, måste man lätt och bekvämt kunna komma dit. Förutom kollektiv trafik accepterades helt bilismen såsom "en ofrånkomlig faktor i allt realistiskt planarbete".
Bilkaravanen skulle "få rulla relativt obesvärad ända in på knutarna av affärscity", och goda uppställningsmöjligheter för fordon inom rimlig gångavstånd måste ordnas, d. v. s. öppna parkeringsplatser och parkeringshus.

onsdag 6 oktober 2010

Nyheter: Spårvagn till Hageby Centrum.

Provdrift på sträckan mellan Ljura och Trumpetaregatan den 4 
oktober 2010. Foto: Ann Charlotte Larsson.
Provkörning av nya spårvägen.
För första gången kom Gula faran glidande och stannade framför Hageby Centrum. Den nybyggda spårvagnsetappen mellan Ljura och Trumpetaregatan provkördes under måndagen.
Det hela är framför allt en säkerhetsbesiktning för att kolla att allt fungerar inför starten den 21 oktober. En delegation från Veolia, Anker AB, Stadspartner, Skanska och Norrköpings kommun, alla klädda i neonfärgade västar, följde spårvagnen från Ljura till Trumpetaregatan. Under resan i mycket låg hastighet promenerade sällskapet bredvid för att checka av olika saker. Som till exempel elsäkerhet, plattformshöjd, vagnens svängradie, kontakt mellan ledning och bygeln på taket och skarvar på rälsen.
[Läs hela artikeln] NT.

söndag 3 oktober 2010

Diary: En sväng på "stan".

Jag och min sambo tog oss en sväng till det riktiga ”City” i staden för lite lördags shopping. Vi var inte ensamma om den iden, vilket inte förvånade mig. Men när jag minns tillbaka till den tiden, när det bara fanns ett centrum och när varken Ingelsta eller HC drog så mycket människor, så får jag en bild - av stora långa horder likt gnuer på vandring i Serengeti - östafrika, av folk som drog upp och ner från Spiralen till Domus. Tusentals som trängde ihop sig och startade sin vandring på förmiddagen och som sedan fylldes på under dagen.
Det var som en "Rip current" (vattenström) och hamnade man där i så var det näst intill omöjligt att ta sig ur, det var bara att följa med tills den avtog, att kämpa emot var lönlöst. 
Jag kan inte säga att jag direkt saknar den påtvingade närheten när man ska lördags shoppa. 

Drottninggatan söderut 2010-10-02.
Vi tycker om att flanera runt i maklig takt med inte så mycket människor framför eller bakom oss. Jag minns att man ibland kom hem alldeles svettig på kroppen, precis som om man sprungit milen på bästa tid. Man gick hemifrån snyggklädd och fräsch för att ta ett varv på stan men kom hem som ett vrak. Jacka på eller av, på vintern kallt ute, finns inget alternativ, på sommaren inga problem naturligtvis.

Magarna kurrade denna lördags förmiddag och bekvämlighets tankarna kom till oss så det blev ett "Pitstop" på McDonald`s på Drottninggatan, vilket inte händer för ofta. En sak jag tänkt på ibland är varför McDonald`s har ketchup i sina hamburgare från början. Själv så tar jag aldrig den röda sockerröran på mina hamburgare när de tillverkas i hemmet, jag kan inte med smaken tillsammans med kött. På Max så har jag för mig att de inte har det, men jag kan ha fel. När man beställer på gatuköksvis så får man alltid frågan, ketchup och senap
Nu kanske man kan säga till expediten på McD när man beställer så kanske man slipper ketchupen, ska prova nästa gång. Men när det gäller pommen så är det tvärtom, där måste jag ha ketchup annars blir jag kinkig, vad konstig man är.

lördag 2 oktober 2010

Nyheter: Lundberg vill bygga nytt i City.

Lundbergs vill riva ett äldre hyreshus och bygga nytt i kvarteret Spinnrocken i Norrköping.
Ett hyreshus vid Hötorget i centrala Norrköping ska rivas. Beskedet slog ned som en bomb för några av de boende. Hyresgästen Adam Tillberg är kritisk till hur fastighetsbolaget Lundbergs agerat.

Kvarteret Spinnrocken.



fredag 1 oktober 2010

Backspegeln: 1930 - 1970 Innerstaden. Del 7.

Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".

Byggstopp, bostadsbrist, fortgående förslumning.
År 1955 antogs generalplaneförslaget av stadsfullmäktige. Samma år utfärdades byggnadsförbud för den inre staden. Slut på punktsaneringarnas tid! Byggstopp. Hur skulle det egentligen bli med gamla staden? Ingen reparerade gamla byggnader, som ändå inte skulle sparas.
Folk av alla kategorier hade sina hemvist i ettor och spiselrum i fallfärdiga hus mot gator, mot gårdar, på vindar, eventuellt med kallvattenkran vid en smutsig korridor eller en pump på gården.

"Järnspiselrummet" var länge en typisk förteelse på Norrköpings
bostadsmarknad. Här ett sådant vid Värmlandsgatan1950-talet.
I fallfärdiga kåkar - framför allt på Saltängen - florerade kortspel, superi och horeri vägg i vägg med lugnt, trångbott familjeliv. Detta var bostadsbrist.En del människor bodde kvar, ty det fanns ingen annan bostad att tillgå, andra bodde kvar för att det var billigt.

Nya förstäder med moderna, vackra hus sköt upp i cirklar kring staden, men förfallet och vanvården ökade inne i centrum. Varför detta dröjsmål, detta hesiterande, denna brist på handlingskraft, då det gällde stadens "hjärta"? Hade dess puls avtagit? Dåliga konjunkturer för t.ex. textilbranschen bidrog till planernas osäkerhet.
Man fortsatte planera, i rådhuset, i kommunala affärsverken, på stadsplanekontoret, på
stadsingenjörskontoret, på gatukontoret, på fritidsnämden etc. Där sjöd överallt av aktivitet, men det rådde brist på samordning inom de olika planerade myndigheterna.Delvis berodde detta på att lokalerna var strödda över staden och att kommunikationerna avdelningarna emellan inte fungerade perfekt. Också politiska och andra motsättningar spelade in.

Saltängen, Rodgagatan åt väster. Samtliga byggnader rivningslov 58-59,
bilden är tagen 1958. Här är bilden tagen ungefär.
Såsom den viktigaste orsaken till byggstiltjen får emellertid ses de fortgående förändringar i hela livsmönstret, som vi upplevde under 1950-talet. Det var viktigt, att kommunen disponerade mark för att kunna genomföra sina planer.

det, trots dispositionsplanen, inte fanns helt klara linjer, eftersom de olika myndigheterna inte var helt överens i frågan om det skulle bli en strömsholmsbro enligt 1952 års plan eller - som många förordade - en rådstugubro enligt 1942 års plan,  var det inte lätt att veta vilken mark, som lämpligen först borde upphandlas.

Fastighetsdirektörer, vilka hade den detaljen att handlägga, avlöste varandra.
Ett mål, ett klart handlingsprogram saknades. Under tiden ökade förslumningen och trafiksituationen på gatorna förvärrades alltmer. All sorts trafik fick blandas i varje gata och fotgängare måste med risk för sitt liv och lem slingra sig fram mellan rullande och parkerade ekipage.

onsdag 29 september 2010

Tipset: Ritningar på luftvärnsledningscentralen vid Oxelbergen.

Nu finns det ritningar på luftvärnsledningscentralen vid Oxelbergen att se på forumet här.
Anläggningen byggdes 1940/41 som (lvc) för östra delen av Norrköping och det luftvärnsbatteri som var grupperat uppe på Oxelbergen. Även skyddsrumsdel för civilbefolkningen.
Flygvapnet använde berget för försök med nya typer av luftförsvarscentraler (lfc och lgc)1944-1956.
Numera ägs berganläggningen av Norrköpings kommun.

Fakta: Framtidens Norrköping

Här kommer ett utdrag från Norrköpings kommuns hemsida.

Del 1 - Ställningstaganden - Kap 2 - Riktlinjer för staden med omgivningar. 

Översiktsplan
Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Översiktsplanen är ett handlingsprogram som uttrycker kommunens vilja när det gäller användning av mark och vatten och bebyggelseutveckling för att nå det övergripande målet att skapa en god livsmiljö.

Drottninggatan under 70-talet. Foto Ingvar Anehed.
Framtid Norrköping - översiktsplan för staden
Planen anger vilka strategiska ställningstaganden kommunen har tagit för staden. För områden som ligger utanför planområdet gäller antingen översiktsplanen från 1990 (ÖP90) eller andra fördjupningar av översiktsplanen.
Planen antogs av kommunfullmäktige 23 maj 2002.

Huvudteser
Norrköping skall vara en långsiktigt bra plats för att bo och verka i.
Stadsbyggandet skall bidra till detta genom att:

• Vi skall utveckla stadsboendet som idé så att Norrköping verkligen blir ett storstadsalternativ för den urbana människan som vill leva i en riktig stad.
• En riktig storstad har spårväg.
• En riktig storstad har en tät stenstadskärna. Vi spår en renässans för innerstadens kvalitéer. Norrköping har en täthet som det är viktigt att vårda – och vi skall öka tätheten och stadsmässigheten utanför innerstaden.
Norrköping ligger vid vattnet. Det är i Norrköping som Strömmen möter havet. Vi skall förändra identiteten från ”staden vid Strömmen” till att den också ligger vid havet.
• Intrycket och upplevelsen av städer har fått ökad betydelse i konkurrens med andra städer. Vi skall värna om skönheten i hela staden.
• Vi skall vara stolta över vår historia. ÖP skall stödja en utveckling från tung industristad till en stad med mer kunskapsintensivt företagande.
• Vi lever i ett regionalt och internationellt sammanhang. Detta innebär att vi skall bejaka kontaktmöjligheter


Källa: Norrköpings kommun.

tisdag 21 september 2010

Backspegeln: 1930 - 1970 Innerstaden. Del 6.

Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".

Utredningen ansåg, att "befolkningen i inre staden företrädesvis skall bestå av ensamstående, yrkesverksamma personer och familjer utan småbarn". Det hade nämligen visat sig att de yngsta åldrarna, 0-15 år, var svagast representerade i det existerande befolkningsskiktet i inre staden. Man kom till den slutsatsen, att den inre staden, även efter sanering, aldrig skulle kunna bli en fullvärdig miljö för småbarn.
Barn behövde stora grönområden och speciella anordningar, de måste skyddas i trafiken genom gångvägar etc. Allt detta skulle ställa sig för dyrbart. det hade också visat sig vid en förfrågan, att barnfamiljer föredrog att bo i de mera barnvänliga förorterna.

Södra Drottninggatan 1951. Konstmuseet syns i bakgrunden. 
Någon omgestaltning av stadens struktur kom alltså inte i fråga. Bostäder, industri, handel, förvaltning och andra offentliga organ beräknades i stort sett ligga kvar, där de låg.
Ett förstärkt förvaltningscentrum kring Hedvigs kyrka ingick i planerna. På saltängen anbefalldes dock en genomgripande omdaning: förvaltningsbyggnader mot strömmen, kontor och affärslokaler åt norr, busstation nära centralstationen. Den stora frågan kom att röra sig om gator och broar. Där fanns olika meningar - precis som 1942! Sistnämda år föreslog generalplaneberedningen, att Gamla Rådstugugatan skulle överta Drottninggatans trafik med en ny bro över till norr.
Stadplanekommittèn 1952 ville behålla Gamal Rådstugugatan som trafikgata fram till den väst-östliga leden Trädgårdsgatan, men broförslaget förkastades. City växte mot öster, därför borde den avgränsande gatan där - Östra Kyrkogatan (senare Kristinagatan) - breddas och få en fortsättning i en ny "Strömsholmsbro" över till Allègatan.
Hit skulle även trafiken från nordost på den föreslagna nya "österleden" dirigeras och från söder via en breddad Östra Kyrkogata. Centralgarage under marknivå och parkering och lastning inne i kvarteren beräknades lösa parkeringsfrågorna.

söndag 19 september 2010

Nyheter: Upprustning av Hagebyparken.

Hagebyparken ska bli en naturlig mötesplats för Hagebyborna. 
Bland annat kommer fler sittplatser tas fram, det blir två nya soldäck, mer utrymme för blommande träd, buskar och perenner skapas. Dessutom anläggs två bouleplaner. Över den gamla bäckfåran kommer en träbro att byggas till.
Det blir också mer belysning i parken.
För barnen kommer de olika lekutrymmena nu koncentreras till ett som blir större och innehåller klätterställningar, gungor och en karusell.

[Läs hela artikeln] N.Kommun.

lördag 18 september 2010

Piskan: HC - Hageby Centrum.

Hageby Centrum - det nya HC, men vad skapade man egentligen för monster ? Denna kolossala struktur skjuter upp som om den kom ifrån andra sidan jordklotet, från någon asiatisk miljonstad. Hade man inte kunnat lagt ned de fyrhjulsdrivnas väntrutor under jorden och därmed fått ner höjden på byggnaden till minst hälften.
Den arkitektoniska bilden stör mig lite om jag ska vara ärlig, den passar helt enkelt inte in, inte ännu. Egentligen hade det räckt med den första etappen (2002) när ytterligare ett butiksplan tillkom under själva huvudbyggnaden och parkeringen på framsidan var intakt, större kapacitet behövs inte, där HC idag ligger.
Hageby Centrum ut mot Hagebygatan (montage bild).
Nya HC påminner mer om en flygterminal, då menar jag den nya höga delen ut mot Hagebygatan. Inuti är det stort, kallt och ödsligt och man får en känsla av att man befinner sig på Arlanda på morgonen efter att man nyss har landat och försöker hitta vägen ut till bilen. Människorna sprids ut i detta stora offentliga rum, de blir som små stjärnor i den tomma kalla rymden med flera ljusårs avstånd från varandra. Vi ser varandra men vi riskerar aldrig att krocka eller prata med varandra. En galleria eller shopping-centrum är väl inte bara ett konsumerande utan även en mötesplats för människor där man ska kunna umgås och träffas.
De nya gallerigångarna i HC inbjuder varken till det ena eller andra. Det är mycket för högt i tak och alldeles för få sittplatser utplacerade, än så länge.
Lindahls cafeteria i gamla delen på övre våningen känns lika stelt som en intorkad, bortglömd målarpensel, mysfaktorn är noll.
Ingelsta Shopping Centrum.

Nybyggda Ingelsta Shopping (tog i mars 2010 hem priset som bästa köpcentrum/galleria från Retail Awards) och jag förstår varför, de har inte överdrivit dimensionerna och lyckats bra med interiören. Innan ombyggnaden så var det ganska så slätstruket men nu så har lokalerna/området lyfts till en helt annan nivå. Det är riktigt trevligt att spatsera runt i gallerigångarna, skillnad mot i HC.

De nya restaurangerna och de många små affärerna i nya delen av HC står för det mesta tomma vilket inte är så konstigt egentligen, jag menar hur mycket folk bor det i området och hur köpstarka är de? De tillfällen det har varit stort flöde på människor var dels vid själva invigningen samt de gånger de har haft 20% på många varor, vilket säger en hel del. Visst drar de tunga dagligvarukedjorna som ICA och Willys alltid folk men de många kläd- och konfektions butikerna som ligger sida vid sida, vem ska försörja dem?
Nya Hageby Centrum verkar vara byggd för framtiden och den ligger långt framme. Konkurrensen är tuff i Norrköping när det gäller handeln, nu när det finns tre sk stora "city" områden, Ingelsta, City (innerstaden) och HC i samma stad.

lördag 11 september 2010

Backspegeln: 1930 - 1970 Innerstaden. Del 5.

Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".

Det stora arbetet utmynnade i ett förslag till generalplan för inre staden, sammanställt med en preliminär generalplan för ytterområdena, upprättad först 1951, i slutligt skick 1952 (av stadsarkitekt von Schmalensee). den ursprungliga beskrivningen från 1951 ändrades, kompletterades och avslutades 1955. Tio år hade alltså utredningsarbetet tagit. Under det att kommittèerna bemödade sig att finna en ny metod för saneringen, fortsatte byggmästarna efter det gamla punktsaneringssystemet. Resultat: nya trasiga och heterogena kvartersmiljöer.

Korsningen Drottninggatan-Hantverkaregatan norrut 1955.
Utredningen gav heller inte några direkt nya synpunkter på framtidens sanering av de enskilda kvarteren. I stället gav den en ny helhetssyn på stadsbilden, grundad på existerande förhållanden, såsom de framkommit vid undersökningen. Affärscity kring Drottninggatan fram till Östra Kyrkogatan (senare Kristinagatan) utgjorde ett strängt avgränsat block, och här tänkte man sig bostäder endast i husens översta våningar. Vid de sekundära cityområdena vid Norra Kungsgatan (senare Kungsgatan), Bråddgatan och Västra St Persgatan (senare St Persgatan) förutsattes affäerer i bottenvåningarna, medan bostäder skulle inrymmas i övriga våningar.

De flesta innerstadsborna bodde i norr, öster och väster och dessa områden planerades bli bibehållna, helst för bostadsändamål. efter sanering enligt moderna grunder beräknades boendetätheten motsvara 300-350 personer per hektar. med avseende på de bostadsförhållanden, som människor levde i, konstateras att "icke oväsentliga delar av bebyggelsen måste betraktas såsom saneringsmogna.
Av innerstadens 11 000 lägenheter har sålunda vid inventeringen framkommit att uppemot 5000 à 6000 lägenheter befunnits vara saneringsmogna eller praktiskt taget halva lägenhetsbeståndet."

onsdag 8 september 2010

Nyheter: Nya Vasaparken invigs.

Den 10 september invigs lekplatsen i Vasaparken.
Kom och lek i Norrköpings nyaste och mest tillgängliga lekplats. Den 10 september inviger vi den med trolleri, sång och massor av lek. Vasaparken är en central aktivitetspark för alla. Under sommaren kan du se soldyrkande besökare på filtar och barn som leker på lekplatsen eller badar i plaskdammen.
[Läs hela artikeln] N-Kommun.

måndag 6 september 2010

Nyheter: Strykbrädan byter identitet.

Strykbrädan blir "Tillväxtens hus".
Det ser ut som en byggnadsställning. Men ska bli permanent, och tjänstgöra som ny entrékonstruktion på Strykbrädan. Denna gamla fabriksbyggnad (från år 1869) ska nu förvandlas till ett Tillväxtens hus. Ingreppet i fasaden är sannerligen kraftigt men verkar kunna accepteras även från antikvariskt håll.
En ny detaljplan har tröskats igenom de kommunala instanserna och lär, trots viss kritik utifrån, komma att antas på stadsplaneringsnämndens nästa sammanträde.
Det ska bli en trappkonstruktion i mörkt stål, anknytande till områdets bevarade industrikonstruktioner som till exempel koltransportören.....
[Läs hela artikeln] Folkbladet.

lördag 4 september 2010

Backspegeln: 1930 - 1970 Innerstaden. Del 4.

Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".

Enligt stadsarkitektens beräkningar skulle en fortsatt exploatering av kvarteren enligt 1930-talets saneringsplan inne i staden ge utrymme och bostäder för 70 000 invånare. Dessutom skulle plats finnas för erforderliga butiker, kontor, lager, hantverk och industrier. men varken stadsarkitekten eller generalplans beredningen fann en sådan utveckling önskvärd.
Ekonomiskt skulle visserligen en dylik koncentration vara eftersträvansvärd, men ur "andra synpunkter" olämplig. Därför föreslog beredningen, att byggnadsnämnden "ville underkasta de nuvarande saneringsprinciperna en allmän översyn", och man önskade, att tomtmarken skulle utnyttjas mindre hårt.
Södra Drottninggatan 1955. S:t Persgatan och "Sterns huset" i bakgrunden.
Först efter krigsslutet sattes planerna åter igång på att finna lösningar på problemet med innerstadens förnyelse. Den 17 maj 1945 beslöt stadsfullmäktige att tillsätta en stadsplanekommittè för effektivare bostadssanering, framför allt för den äldre staden.
Idèn därtill kom från Bostadssociala utredningen.

År 1948 utvidgades stadsplanekommittèns uppdrag till att omfatta en ny generalplan för Norrköpings innerstad. Det gällde först att skaffa material. På sommaren 1946 påbörjade kommittèns tekniska kontor omfattande utredningar och inventeringar.

Alla byggnader inom promenaderna och norra förstäderna undersöktes och registrerades med avseende på storlek, kvalitet och utrustning. För varje kvarter gjordes ett bostadsregister, sammanfört av uppgifter från mark inventeringarna och 1945 års bostadsräkning. Ett väldigt material samlades och skulle utgöra underlaget för blivande stadsplaner.
Norrköping var den första staden i landet, som satta igång med en dylik stor utredning. Statistiska kontoret arbetade med demografiska och andra utredningar och under ledning av professor William William-Olsson gjordes en näringspolitisk undersökning.

Nyheter: Folkmängden ökar.

Norrköpings folkmängd den 31 augusti 2010.
Fortsatt folkmängdsökning. Den 31 augusti 2010 var Norrköpings folkmängd 129 770 personer enligt uttag ur Kommuninvånardata (KID) den 2 september 2010. I jämförelse med uppgifter från Statistiska centralbyråns (SCB:s) officiella befolkningsstatistik för den 31 december 2009 (129 254 personer) har folkmängden ökat med 516 personer hittills i år. Ökningen beror både på ett positivt flyttnetto och ett positivt födelsenetto.

tisdag 31 augusti 2010

Memory: Kungsgatan.

"Raggen" gick på "Kingsroad" i helgen och visst var man där och sneglade lite mellan burnouter, cruising o 50-tals musik. Men i år blev det tyvärr ingen bilutställning på Himmelstalundsfältet som faktiskt kan vara rätt så praktiskt om man vill fotografera bilar. Det var år 2006 som det hela började med cruising på Kungsgatan om jag inte minns helt fel. Visst är det härligt med lite drag i stan, vem minns inte Power Meet -83 i Norrköping. Det var som ett slagfält i stan, bilar, rock`n`roll och däckrök så långt man kunde se, framför allt i Södra promenaden.

Kungsgatan med Tabernaklet 1952, riktning norrut. Östgötabild.
Jag minns att de vände vid Norrtulls rondellen precis som Motorgårdens cruising gjorde i helgen. Själva meetingen hölls uppe vid Himmelstalundsfältet men där upp var aldrig jag eftersom vi åkte runt på stan i en Jaguar V12 som en polare hade. Kungsgatan eller rättare sagt den "gamla Kungsgatan" fick jag bara en glimt av innan den breddades och blev oigenkännbar. Vi grabbar från förorten for runt i de gamla rivningskåkarna under 70-talet men själva atmosfären av Kungsgatan som gammal affärsgata insöp jag aldrig. Drottninggatan hade sedan länge tagit över som den dominerande affärsgatan i stan. Norra delen av Kungsgatan ner mot Norrtull var ganska så smal och kantades av byggnader som jag själv sedan var med att ersätta.
Tabernaklet, som invigdes 18 dec 1887, vid hörnet Vattengatan, Kungsgatan minns jag mycket väl innan det blev parkeringsplats. En bit av Kv. Bladet ut mot Kungsgatan jämnades med marken för att få plats med ny bebyggelse och därmed försvann Baptisternas Tabernakel för alltid. Året var 1982-83 och jag arbetade på LE.Lundberg som murare och vi parkerade våra bilar på ödetomten så vi fick gångavstånd till andra sidan gatan där vi uppförde Kv Gördeln.
Där hade vi tillfälliga omklädningsrum och matsal i en gammal byggnad längs med Kungsgatan när Gördeln 1 uppfördes ner mot Tunnbindaregatan.

Kungsgatan och Kv Gördeln till vänster. Huset vi satt i när Gördeln byggdes
var det i mitten efter Herrkonfektions affären, om jag minns rätt.
Det hade legat någon form av affär i bottenvåningen och på övervåningen där vi satt var en stor lokal med högt i tak, kanske någon form av lagerutrymme. Bredvid huset stor några enstaka byggnader kvar efter grävskopornas framfart, bl.a. i hörnet ut mot Vattengatan, Kungsgatan. Där slet man något år och såg till att fasaden utåt blev vacker och vädertålig.
I närheten låg också City Video som fanns bredvid Citygaraget på Vattengatan där vi brukade hyra filmer. Det var en väldigt liten lokal för den verksamheten när jag nu tänker efter. Det innersta rummet hyste även en del barnförbjudet har jag för mig.

Kungsgatan av idag (norra delen) är mer som en Aveny med sin bredd och den kan väl i framtiden bli riktig trevlig om grönskan får finnas kvar samt uteserveringarna.
Varför inte ta tillbaka den spårbundna trafiken igen (Ringlinjen som lades ner 1958) en ringlinje så man kan ta sig från bl.a. Universitetsområdet till Centralstationen och sedan vidare till centrum och tillbaka till Kungsgatan.
Ringlinjen.
"På 1920-talet infördes linjenummer. Linje 1 (Ringlinjen) trafikerade sträckan Östra Station-Östra Promenaden-Trädgårdsgatan-Drottninggatan-Norra Promenaden-Kungsgatan-Nygatan-Östra Station."
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...