Välkommen.

Historia, Nyheter och Mina tankar om Norrköping under 50 - 60 - 70 - 80 - talet och idag.

lördag 9 oktober 2010

Backspegeln: 1930 - 1970 Innerstaden. Del 8.

Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".

Generalplanesynpunkter 1962: 
Ett vidgat city söderut med trafikring, gågator, bostäder åt folk i alla åldrar.
1952 års plan "tillkom på ett tidigt stadium i motorismens utveckling då den allmäna osäkerheten om mål och medel i stadskärnans planfrågor var större än den är i dag", skrev stadsplanearkitekt Ole Braesch-Andersen 1962 i de generalsynpunkter, som detta år lades fram.
Här presenterades nya idèer,  vilka speglade "dagens utvecklingstendenser i modern stadsbyggnad tillämpat (!) på Norrköpingsförhållanden". enligt dessa nya tankegånger skulle man kunna vandra tryggt på gång-gator, där alla bilar var bannlysta.

Prästgatan österut vid Kv Lyckan och året är 1965. Idag uppför
LE Lundberg kontorsbyggnader för Transportstyrelsen på platsen.
Alla kategorier av människor skulle kunna beredas lämpliga bostäder i innerstaden. Hade man små barn och ville bo där, skulle det finnas plats även för dessa med lekplaster och gröna plättar.
Stadsmiljöns egenvärde skulle framhållas. "Citymiljön, det rikt differentierade uttrycket för mänsklig aktivitet som den traditionella europeiska innerstaden utgör, har visat sin livsduglighet som trivselfaktor".

Det var därför viktigt i city- planeringen "att kunna kvarhålla och utveckla denna inkarnation av begreppet stadsliv". Stadslivet är detsamma som lätttillängliga och lockande butiker, välbelägna moderna kontor, nöjescentra etc.
Butikshandeln höll på att genomgå en strukturförändring och allt fler storvaruhus kom till.
Kontoren - förut ofta inhysta i för detta bostadslägenheter - behövde tidsenliga lokaler (kontorslandskap) och, i likhet med affärerna, flexibel planlösning. Samma sak gällde företag, t.ex hotell, restauranger, biografer, läkarmottagningar, förenings- och möteslokaler.

För att ett city skulle fungera såsom levande miljö, måste man lätt och bekvämt kunna komma dit. Förutom kollektiv trafik accepterades helt bilismen såsom "en ofrånkomlig faktor i allt realistiskt planarbete".
Bilkaravanen skulle "få rulla relativt obesvärad ända in på knutarna av affärscity", och goda uppställningsmöjligheter för fordon inom rimlig gångavstånd måste ordnas, d. v. s. öppna parkeringsplatser och parkeringshus.

Inga kommentarer:

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...