Välkommen.

Historia, Nyheter och Mina tankar om Norrköping under 50 - 60 - 70 - 80 - talet och idag.

fredag 9 december 2011

Nyheter: Ny utställning: Kris och Vision – Utställning, våga älska Norrköping.

Den 10 december invigs utställningen Kris och Vision – våga älska Norrköping på Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag.
Norrköping har genom historien upplevt både stora framgångar och svåra motgångar som präglat staden och dess invånare. Ur kriserna har man format nya visioner, men visionära projekt har också förvandlats till kriser. För att förstå vad Norrköping är idag behöver man känna till stadens historia. Vad kan vi lära oss av de kriser och visioner som varit? Och hur kommer de att se ut i framtiden?

Utställningen är ett samarbete mellan Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum som stöds av Fastighets AB L E Lundberg, Henry Ståhl Fastigheter AB, Hyresbostäder i Norrköping AB.

torsdag 8 december 2011

Nyheter: Norrköpings folkmängd den 30 november 2011.

Den 30 november 2011 var Norrköpings folkmängd 130 673 personer enligt uttag ur Kommuninvånardata (KID) den 7 december 2011. Folkmängden har ökat under månaderna januari till november månad med 623 personer om man jämför med Statistiska centralbyråns (SCB) officiella befolkningsstatistik för den 31 december 2010. Under motsvarande period föregående år ökade folkmängden med 784 personer.

Källa: Norrköpings Kommun.

tisdag 6 december 2011

Nyheter: Tyck till om Hörsalsparken!


Hörsalsparken i centrala Norrköping står inför förändring. I detaljplanen som just nu är på samråd finns bland annat förslag på en ny trappa mot Gamla torget, en ny tillbyggnad till hörsalen och en paviljong för till exempel caféverksamhet.
I detaljplanen finns förslag på en ny paviljongsbyggnad i parken. Här kan en publik verksamhet, till exempel café, innebära öppenhet med skyltfönster som vetter mot parken och även mot Prästgatan.
Den befintliga restaurangbyggnaden ersätts i förslaget med en ny byggnad bland annat för förvaring av musikinstrument, personalutrymmen samt in- och urlastning till hörsalen.

söndag 23 oktober 2011

Backspegeln: Ringar av förorter. Del 4.

Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".

Många villor, t. ex vid Johannesgatan, var standardhus (Myresjö, Fogelfors m. fl. fabrikat), vilka uppfördes i början av 1940-talet i den förankrad stil, som då ett tag blommade upp. I kv. Gåsetäppan konstruerade HSB "funkis" - betonade småvillor med garage i källaren. Kvadraten blev av folkhumorn döpt till "Ångermanland", ty man trodde att villabyggarna snart skulle ångra sitt val av boplats.
Det uppstod fler hyreshuslameller än villor i utbyggnaden på 1930-talets slut och 1940-talet. Men såväl villorna som trevåningshusen är fint inpassade i den delvis kuperade terrängen och människorna, som bor där, har riklig tillgång till friytor, frisk luft och bilfria gångvägar genom parkområdet. Spårvägen med sin slinga genom Klingsbergsparken sörjer för goda kommunikationer. Holmstaskolan från senare delen av 1800-talet kompletterades 1947 med Klingsbergsskolan. Skolor behövdes verkligen. Området betcknas på en befolkningsför-delningskarta 1955 såsom ett av Norrköpings barnrikaste.
Haga syns i bakgrunden, 1952 Gamla Riksvägen E4. Här står fotografen.
I stadsplanen för Taborsberg och Norra  Lund (=Haga) m. m., som John E. Petterson signerade 1941, kom funktionalismens idèer till ett mer renodlat uttryck. Här avgränsades bebyggelsen från de stora vägarna, Finspångsvägen i sydväst och Riksvägen i sydost, förmedelst breda grönområden. (Dessa fanns 1970 kvar, fastän ytan på många håll används till parkeringsplats och det gröna är ett rudiment med inslag av spretiga träd.) Även i norr, mot sandbyhovsområdet, avgränsas bebyggelsen av ett parkbälte. Rutnätet av vägar hade Himmelstalundsvägen och riksvägen sträckningar till utgångspunkt.
Den nya Riksvägen kom till efter en snabbplanläggning av området. Ur militära synpunkter krävdes en säker förbifart under denna tid (1938) av stark politisk spänning i Europa. I Taborsbergs villa-område med delvis befintligt gatunät och existerande tomter koordinerades de nya vägarna med det gamla mönstret av villa-vägar kretsande kring Taborsbergs gård. Markområdet upptogs tidigare av mindre lantbruk, en del egnahem och koloniträdgårdar. Någon pardon för dessa gavs ej vid nyplaneringen. de fick försvinna till förmån för nya hyreshus. det är bara minnet av blomdofter, som återstår i kvartersnamnen Hyacinten, Dahlian, Nejlikan etc.

I det första förslaget spreds över denna yta, som sträckte sig från Himmelstalundsvägen i öster, ett system av lamellhus i tre våningar samt några trevånings punkthus vid Riksvägens västra sida. Två torgplaster, Bråboplan och Smedstuguplan, har sparats och en öppen plats i norr, samt två stora områden för allmänt ändamål i ortens centrum. området blev emellertid inte fullbyggt i ett svep. Under krigsåren och efter krigets slut hade man delvis andra uppfattningar om hur en stadsbild skulle se ut, med påföljd, att hagaområdets ursprungliga planer ändrades.

lördag 15 oktober 2011

Fakta: Detaljplaner över Norrköping.


En detaljplan beskriver vad som får byggas inom ett visst område. När en ny detaljplan tas fram har du möjlighet att vara med och påverka. Klicka här för att söka detaljplan via karta.

Läs mer om detaljplaner och program
Här kan du läsa om alla detaljplaner och program som är under arbete just nu. Planerna ligger kvar på hemsidan ett år efter antagande. Söker du en äldre gällande detaljplan kontakta Digitalt tekniskt arkiv för att beställa handlingarna.

Källa: Norrköpings Kommun.

söndag 9 oktober 2011

Nyheter: Norrköpings folkmängd den 30 september 2011.

En något högre folkmängdsökningen hittills i år i jämförelse med förra året.
Den 30 september 2011 var Norrköpings folkmängd 130 672 personer enligt uttag ur Kommuninvånardata (KID) den 5 oktober 2011. Folkmängden har ökat under månaderna januari till september månad med 622 personer om man jämför med Statistiska centralbyråns (SCB) officiella befolkningsstatistik för den 31 december 2010. Enligt SCB hade Norrköping 130 050 invånare vid årsskiftet.
Under motsvarande period föregående år ökade folkmängden med 584 personer.

fredag 30 september 2011

Nyheter: Utställning om Norrköpings historia.

Norrköping omkring år 1700. bild från Erik Dahlbergs verk Suecia antiqua et hodierna.


Du som vill veta mer om hur Norrköping blev den stad den är i dag har något att se fram emot i vinter! Den 10 december invigs utställningen Kris & vision – våga älska NorrköpingArbetets museum och Norrköpings Stadsmuseum.
Utställningen handlar om Norrköpings historia och fokuserar speciellt på de fram- och motgångar som har präglat staden och dess befolkning genom tiderna.
Kris & vision är producerad i samarbete med Fastighets AB L E Lundberg, Henry Ståhl Fastigheter AB och Hyresbostäder i Norrköping AB och kommer enligt planerna visas fyra år framåt.

Källa: Allt om historia.

tisdag 27 september 2011

Nyheter: Området kring Björnviken kräver helhetsplanering.


Där ligger de längs Motala Ströms utlopp i Bråviken - Herstadberg, Loddby, Björnviken, Bredudden, Stridsudden...Enklaver som har brukat betraktas var för sig. Men som nu ska in i en helhet, i form av ett (stadsplane) program för området.
Det rör sig om ett ganska vidsträckt område - alltifrån Norrledens tilltänkta sträckning fram till södra Herstadberg, och så hela vägen bort till Kardonbron. Området följer svängen, som Motala Ström gör före utmynnandet i Bråviken.
Området har getts samlingsnamnet Björnviken och där krävs nu, enligt en handling till stadsplaneringsnämnden, också en samlad planering. Bakgrunden till det är att kommunen har fått flera förfrågningar från intresserade.

onsdag 21 september 2011

Nyheter: Stadsbyggnadsvision Saltängen.

Nu är stadsbyggandsvision Saltängen här. I broschyren hittar du visioner för framtidens Saltängen med bland annat butiker, bostäder, grönområden, kultur, spårtrafik och mycket mer.
Broschyren finns att ladda ner här. Tryckta versioner av Stadsbyggnadsvision Saltängen finns att beställa, vänligen kontakta Jennifer Jangert på Stadsbyggnadskontoret,jennifer.jangert@norrkoping.se

Nyheter: Norrköpings folkmängd den 31 augusti 2011.

Den 31 augusti 2011 var Norrköpings folkmängd 130 586 personer enligt uttag ur Kommuninvånardata (KID) den 14 september 2011. Folkmängden har ökat under månaderna januari till augusti månad med 536 personer om man jämför med Statistiska centralbyråns (SCB) officiella befolkningsstatistik för den 31 december 2010. Enligt SCB hade Norrköping 130 050 invånare vid årsskiftet.
Under motsvarande period föregående år ökade folkmängden med 516 personer.
Det är främst det förbättrade flyttnettot (antal inflyttade minus antal utflyttade) som har givit den mer positiva befolkningsutvecklingen hittills i år. Under augusti flyttade 870 personer till Norrköping, medan 700 personer flyttade från Norrköping. De stora flyttrörelserna beror till stor del på studenternas flyttningar.

måndag 12 september 2011

Nyheter: Se framtidens Saltängen på Kulturnatten.

Kulturnatten, lördag 24 september, bjuder stadsbyggnadskontoret in till stadsforum i Gamla Tullhuset. Kom och titta på fotoutställning & graffitikonst, studera och diskutera visioner för framtidens Saltängen, bygg din egen stadsdel, delta i stadsvandring och njut av goda Saltängsbullar. Vi har något för alla smaker.
Lokal - Gamla Tullhuset, Saltängsgatan 30

söndag 11 september 2011

Nyheter: Framtidsvisioner för Vilbergen & Norra Vrinnevi.

Vilbergen till vänster, Gamla Övägen löper fram i mitten och Vrinneviskogens naturreservat skymtar fram till höger. 


Kom och se hur unga arkitekter tänker sig Vilbergen och Norra Vrinnevi i framtiden. Vilket bidrag tycker du är bäst? Vad kan göras för att förbättra livsmiljön i ett av Norrköpings ytterområden? Bilda din egen uppfattning genom att titta på tävlingsförslagen från unga arkitekter från olika europeiska länder. Utställningen kombineras med två föredrags- och diskussionskvällar där inbjudna gäster och publik ges möjlighet att diskutera ytterområdenas framtid.
Vernissage torsdag 22 september kl. 15.00

Plats: Norrköpings stadsmuseum, Holmbrogränd
Europan

Europan har utvecklats till världens största återkommande arkitekttävling. Europan är en sammanslutning av företrädare för arkitekt- och byggbranschen i för närvarande 21 europeiska länder, med uppgift att arrangera arkitekttävlingar för unga arkitekter.
I årets upplaga av tävlingen, Europan 11, deltar Norrköpings kommun (se bidraget) med ett område i södra delen av staden, mellan Vilbergen och Vrinneviskogens naturreservat. Utmaningen har varit att förbättra kopplingen mellan de olika delarna, minska Gamla Övägens barriäreffekt och föreslå en dragning av ny spårväg genom området och vidare till Vrinnevisjukhuset. Förslagen visar upp en skala av möjligheter, både när det gäller att tillföra ny bebyggelse och att förändra befintliga grönområden och infrastruktur.

Europan söker nya idéer inom stadsbyggande och arkitektur och ger därmed unga arkitekter möjligheter till uppdrag och en chans att lansera sina idéer på ett internationellt plan. Europan är både en tävling om idéer och om konkreta problem på faktiska platser, både en plantävling och en arkitekttävling. Många av de arkitekter som haft framgångar i Europan har senare också kunnat etablera sig med egen verksamhet.

KällaNorrköpings Kommun.

fredag 9 september 2011

Nyheter: Hur blir Norrköpings framtid?

En ökande folkmängd, behov av fler bostäder och många resor till arbete, studier, service och fritidsaktiviteter. Det och mycket annat som rör Norrköpingsbornas vardag kan du läsa om i rapporten Framtid i Norrköping - allmänna planeringsförutsättningar 2011.
Rapporten ger en bild av faktorer som påverkar kommunens framtida planering i ett fem- till tioårsperspektiv. Innehållet bygger dels på underlag från kommunens alla kontor och dels på en mer övergripande omvärldsanalys. I det pågående arbetet med 2012 års budget är rapporten ett viktigt underlag.
Planeringsförutsättningarna presenteras kortfattat i ljud och bild i form av ett miniseminarium på webben:

söndag 4 september 2011

Backspegeln: Ringar av förorter. Del 3.

Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".

Hus "skjuter upp ur en fri och grönskande totmtmark". Lamellhus, gårdar, bostäder. 1930-1945.
Att planera en sak, att förverkliga planerna en annan. Stadsplanering och bebyggelse styrs som bekant ej blott av sköna idèer utan i hög grad av hårde ekonomiska villkor! Man var mycket sugen på att bygga in på 30-talet. Det hände, att de ivrigt eftertraktade friytorna ibland inte hann bli planerade, förrän de var bebyggda. Generalplanen avsåg att medelst parkbälten skilja huvudvägar från bostadsbebyggelse. Runt Söderköpingsvägen (senare Hagebygatan) i dess nya föreslagna läge skulle t.ex enligt 1942 års plan ett 75-100 meter brett parkområde uppstå. Trycksvärtan, som kungjorde förslaget, hade emellertid nätt och jämt hunnit torka, förrän det hade bestämts, att stenhusbebyggelse skulle inta parkens plats! Ett kryss i en fotnot i generalplaneförslaget delger lakoniskt, att "Enligt en sedermera fastställd stadsplan skall detta område bebyggas med hyreshus".

Karta över Klingsberg 1930. Albrektsvägen högst upp i bilden och till höger Söderköpingsvägen (idag Hagebygatan).

Att försöka hålla balansen mellan de ekonomiska och de idèella markintressena var stadsingenjör John E. Pettersons uppgift under de många år, 1913-1946, som han med kraft och myndighet styrde markprojekteringen från stadsingenjörskontoret. Med tillfredsställelse över sina insatser presenterade han 1930 i stadsfullmäktiges handlingar nr 142 en uppställning på hur han i stadsplanen för Södra Förstaden (fastställd 1920 och 1923) mer ekonomiskt utnyttjat marken än vad som skett i det äldre projektet (efter Hallman och Sundbärg). Byggnadskvarterens areal hade sålunda ökat väsentligt, från 57,3 till 71,5 procent, medan gatuarealen minskat från 37,8 till 24,0 procent, allmänna planteringar från 4,9 till 4,5 procent. Detta funktionalismens födelseår var stadsingenjören således ännu inte à jour med de nya stadsplaneidèerna, vilka krävde generösa allmänna friytor.

Sex år senare lade han fram en stadsplan för Kalvsbergs och Klingsbergs utgjord. Den skulle kunna definieras såsom ett mellanting mellan en föregående tids stadsplaneideal, "garden city" (trädgårdsstaden), och funktionalismens "stad i park". Här sparas inte på allmänna friytor. Inte mindre än tre grönområden är planerade, ett i öster - Klingsbergsparken -, ett i väster kring St Johannis kyrka, och ett däremellan, söder om nuvarande Klingsborgsskolan (ett område som emellertid aldrig planterades i dess helhet utan reducerades och på 1970-talet ingår i Johannesparken).
Området är planerat såsom en enhet för sig, omflutet och avgränsat av trafikleder, Gamla Övägen i väster, Albrektsvägen i norr och Söderköpingsvägen (senare Hagebygatan) i öster samt, från början, av järnvägsspåret i söder. För övrigt har området Klingsberg endast Trozelligatans förlängning gemensamt med Södra Förstaden i norr. Bebyggelsen delades in i olika grupper. I en yttre ring, intill och i närheten av de stora trafikstråken, lades hyreshus i tre våningar med vänliga grönytor mot innerområdet. I östra delen koncentrerades lamellhus i park. I väster indelades villatomter intill smala, svängda gator med förgårdar och i en mjukt omslutande krets vid Klingsbergs bergsplatå. Mot järnvägsslingan i söder tonade ett parkområde (del av nuvarande Johannesparken) och småvillornas tomt ut.

Tipset: Nöjespark på Sylten.

Ett kanske framtida Sylten med nöjespark för stadens invånare. Bilden är manipulerad.
Varför inte ett Syltenberg eller Syltenlund på stadens grönskande kulle Sylten nere vid hamnen, det skulle inte vara några som helst problem kvadrat-mässigt, det finns gott om plats. Det kom sig så att vi for ner till västkusten nyligen, Liseberg fick oss som gäster ett par timmar en dag mitt i veckan. Kanon väder och alldeles smock fullt mycket folk, framför allt till åkattraktionerna. Plötsligt slog det mig att det skulle passa ypperligt om "Peking" skulle ha en egen nöjespark i stan, nämligen på Syltenberget.
Området står mer eller mindre i glömska för stadens invånare, visst finns Moas trappa med de 80 stegen och vinter förvarningen för katusplanteringens kaktusar men annars är det ganska så tomt på dragplåster nere vid Sylten. Området är väl nästan perfekt, en bit ifrån stan, hamnen precis nedanför, kuperat och ganska så högt upp med fin utsikt över staden, grönskande växtlighet där man kan anordna promenadstråk med vattenfontäner bland attraktionerna som hör till en nöjespark. Ett högt beläget pariselhjul en sen sommarkväll med utblick över stadens nejder vore väl ett framtida scenario eller en atmosfear som sträcker sig upp till himmelen.

lördag 3 september 2011

Nyheter: Tre nya milj satsas på Vasaparken.

Flygfoto över Vasaparken österut. Västra entrèn nere till vänster i bilden och den södra entrèn till höger i mitten.

Nyss rustades Vasaparken för 4 miljoner. Nu satsas ytterligare 3 miljoner på att locka besökarna. Det räcker inte, tycker nya stadsträdgårdmästaren Marie Edling, att bara passera genom parken.
Ny på jobbet går hon in för att ?lyfta? Vasaparken ännu mer. Entrén i väster mot Konstmuseet ska omges av perennrabatter, murar, blommande träd och spaljéer. Även entrén mot söder som vetter mot Ljura får rabatter och träningsredskap. Arbetet har precis börjat och beräknas vara klart senare i höst.
-Vi vill göra parken mer attraktiv, fräscha upp den. Människor ska bli mer lockade att gå in och sätta sig ner.
Är det inte mycket folk i Vasaparken redan?
-Jo, just för att den är så välbesökt måste vi utveckla den. Vi måste hänga med helt enkelt.

Källa: NT.

torsdag 1 september 2011

Nyheter: Vid Strömbacken planeras nya bostäder.

Bilden visar Strömbacken från söder där idag bla Färjargården och Trozellihuset ligger.
Även för världen mellan ProNova och Kneippen, nedanför Linköpingsvägen, planeras nu för bostäder.Här tänker man sig större bostadshus mot Linköpingsvägen, och småhus på slänten ner mot Strömmen.
Det är, som tidigare påpekats, ingen hejd på allt det bostadsbyggande som nu planeras i Norrköping, och i en del fall också är igång.
När det gäller den här aktuella delen av staden, Strömbacken kort och gott kallad, pågår arbetet med detaljplan. Rapport om detta lämnades på stadsplaneringsnämndens senaste sammanträde.
Inom området återfinns ju redan ett antal byggnader, flera av dem ganska så bastanta. Ebersteinska förstås, Strömbäckens äldreboende, länkgården, gamla lasarettet, Trozellihuset, KFUM:s ungdomsgård etc.

Nyheter: Strömparken förändras.

Strömparken från väster med Spången bron till vänster utanför bild.

Strömparken i centrala Norrköping ska förändras till att bli en lekmiljö för både barn och fiskar.
Bland annat ska en laxtrappa byggas för att göra det möjligt för laxen och öringen att vandra upp till dammarna i Industrilandskapet. Det kommer också att byggas en bäck som leder fiskarna upp till Hästskodammen. Bredvid bäcken blir det nya miljöer i form av lekplatser för barn och sittytor.
Kommunens målsättning är att Strömparken ska bli en park att vilja vistas i istället för att bara passera.
Omvandlingen av parken börjar i vinter.

lördag 27 augusti 2011

Nyheter: Saltängen ska förnyas.

Visionsbild Saltängen, Erik Telldén, Norrköpings kommun.

Saltängen ska i framtiden bli en självklar del av Norrköpings innerstad. Området som idag består av småindustrier och hamnverksamhet förvandlas till en del av staden med en blandning av bostäder i olika former, service, handel, arbetsplatser och restauranger.
Just nu pågår arbetet med ett inledande detaljplaneprogram för Saltängen. Ännu återstår flera år av planering innan bygget kan sätta igång omkring år 2015-2020.
Stadsbyggnadskontoret har nu tagit fram en stadsbyggnadsvision som ska ligga till grund för det fortsatta programarbetet för Saltängen. I Stadsbyggnadsvision Saltängen beskrivs hur stadsdelen i framtiden ska bli en självklar del av Norrköpings innerstad.

[Läs hela artikeln] Norrköpings kommun.

måndag 22 augusti 2011

Nyheter: Eldkvarn hyllades på Augustifesten.

Hörnet Tunnbindaregatan - Bråddgatan 2011-08-20 kl 16.56. Plura på väg upp på scenen och invigningen. 
För 40 år sedan, våren 1971, bildades det som senare blev gruppen Eldkvarn. Hemma hos Tony Thorén satt Tony och bröderna Per (Plura) och Stefan (Carla) Jonsson och spelade gitarr så fort skolan slutade på dagarna. Det var på Tunnbindaregatan, ovanför Ost-Everts butik, som Tony bodde och kvarteret runt fiket Broadway förknippas fortfarande med Eldkvarn. Under alla år har de i texter och på många andra sätt återkopplat till Norrköping.
Med anledning av de 40 åren så har Kulturskolans rektor Hasse Eriksson tagit initiativet till en bronsplatta som berättar att Eldkvarns födelseplats var just här. De tre profilerna i bandet Tony, Carla och Plura fick vid en ceremoni på lördagen avtäcka plattan genom att, tillsammans med kommunalrådet Eva Andersson, sparka bort den symboliska ost som dolde plattan. Bronsplattan är formgiven av Pär Wikholm, som tidigare skapat skiv- och bokomslag åt Eldkvarn och Plura.

Många åskådare hade samlats för att hylla norrköpingslegendarerna. Plura berättade minnen och Eldkvarn framförde tre nummer från scenen som rullats fram på gatan. Naturligtvis fick grabbarna också ”Norrköpingsfläsk” – ungdomens favoritgodis!

Källa: Kultursidan.

Samma hörn som ovan år 1917, hörnet Tunnbindaregatan - Bråddgatan 33.
Den gamla bilden här ovan kommer från Östgötabild och visar samma gatuhörn som första bilden och det bör vara den byggnad som Eldkvarn började repa i, ca 4 m över Ost-Everts rullande ostar, i Tonys sovrum. Han levde där med sin mor Kerthu, skild från Tore Thoren. (Ost-Evert hade anor tillbaka till skiftet av 1920 - och 30-talet, då Evert Karlsson och Arne Johansson slog ihop sina påsar och öppnade ostbutik). Det har varit svårt att få tag på bilder på detta gathörn och speciellt detta hus (om man är Eldkvarn fans så kan det vara av intresse, vilket jag är). Fotot ovan är ifrån 1917 och det kan vara så att den byggnad som Ost-Evert och Eldkvarn hänvisar till kanske kom till efter detta hus men jag finner det osannolikt - tittar man på gamla flygfoton över området från 40 talet så ser man likheter. Själv så var jag med och satte det röda teglet man ser på övre bilden i kv Gördeln 1, i början på 80-talet på LE Lundberg. Inte tänkte man då att det var här i detta hörn som medlemmarna i Eldkvarn slog sig samman och började spela.
.

söndag 21 augusti 2011

Memory: Centralbadet och Sporthallen. Del 2.

Fortsätter här med lite minnen från 70-talets Norrköping och Centralbadet. Del 1 finns här.

Nummerbrickan som var av metall och glänste som guld hade ett nummer in-stämplat som man försökte memorera in i minnet, ifall att man skulle tappa den någonstans. Den satt inte bara fast på benet längst ner mot fotleden som det var tänkt utan den användes också i olika lekar och aktiviteter. Ett sätt var att kasta den i  den djupa delen av 25 meters bassängen inomhus och låta den sjunka till botten och sedan dyka ända ner och plocka upp den, djupet var nog på ca fem meter. Brickan användes också som strykjärn när man bastade. Efter en viss tid i bastun, gärna på de bänkrader som fanns högst upp där värmen var som mest påtaglig, så blev brickan skållhet och om den då lades på bar hud så hoppade vederbörande med ett litet skrik ett par centimeter upp från bänken. Galgarna som var av svart hårdplast blev blåsrör om man demonterade underdelen från den övre. Det sköts både det ena och det andra på gårdarna i förorterna genom dessa svarta rör minns jag, bla gula ärter som köptes i affären.

Det fanns även ett cafe som hade två olika öppningar beroende på årstid. Vintertid så hade de servering mot 25 meters bassängens ena kortsida, precis under fem meters hopptornet inomhus. Har för mig att det även fanns plast stolar och bord utställda framför cafet som man kunde sitta på, men de var alltid blöta eftersom de som hoppade från hopp-tornet stänkte alltid upp vatten. På somrarna fanns det en dörr in till cafet från utomhusbadet som man gick in i och där låg delikatesserna på rad och väntade på oss. Om jag minns rätt  så fanns det också en större öppning utåt mot badet, med stolar och bord gjorda av plast i rött och orange. Däremot kommer jag mycket väl ihåg de där somrarna när man stod i kö där och ibland snodde man åt sig en kaka för mycket som man stoppade i badbyxorna eller gömde på något annat sätt, medan någon kompis distraherade expediten. Kakor-hungersnöden hade ingen lag. Oftast blev man hungrig efter allt spring i badet och all klorsmak i munnen.
Men det förekom väl inte så ofta som tur var. Minns inte att vi hade med oss så mycket proviant ner till Centralbadet, några bullar ibland kanske som morsan bakat men de försvann oftast kvickt ner i magen när man kommit in. Höjden var om man fick med sig pengar och kunna köpa pommes frites och någon korv men det var inget jag minnas att vi fick.

Vi låg ibland på badlakan ute på de stora gräsmattorna som fanns bortom den långa 50 meters bassängen. Där fanns en vit, smal meterhög mur gjord av betong eller något liknande och den stod mitt på gräsmattan. Den slingrade sig som en orm och sträckte sig kanske femtio meter utmed gräset. Varför den stod där undrar man, var det kanske ett konstverk? Många lade sig i alla fall utmed muren i de små fack som bildades och solade, lyssnade på musik ur medtagna bandspelare. Fotboll och annan aktivitet förkom också på fältet bredvid.
Framtidsdirektören Lars Gellerstedt pustar ut vid Centralbadet. Bilden är tagen 1971-06-10.
Det fanns två platser som var strängeligen förbjudna för oss ungar i Centralbadet (kanske fanns det fler, men det är dessa jag minns), den första var de två varmvatten bassängerna (islandsbassänger) och den andra, nakensolplatserna på andra våningen. Varmvattenbassängerna låg (de kanske finns kvar ännu idag, jag var på Centralbadet för ca 2 år sedan men noterade inte bassängerna) direkt till vänster när man kom ut och däri fick inte några förortsungar från Hageby existera någon längre tid. När man väl hade smugit sig fram till bassängen och hasat sig ner i det minst 37 gradiga vattnet så var det spaning som gällde. Vart fanns vitrockarna (badvakterna) någonstans. De äldre herrarna som oftast satt i den runda lilla bassängen och njöt av badet brukade inte säga så mycket, om vi nu satt stilla som dem. Om det var tomt i varmbadet så blev det en malström efter ett tag när alla hade gått runt bassängen i en hisklande fart med armarna utsträckta för att få mer fart på vattnet. Karusellafton i bassängen var populärt men det var bara en tidsfråga innan strömningen skulle upphöra och vi springande bort från vakter och värme landade i någon annan bassäng med normal temperatur.

Nakensolplatserna bestod av en antal solbänkar utställda på en väldig liten plattklädd golvyta högst upp i badhuset, som vette ut mot utomhusbassängerna. Det var en inramad atmosfär som påminde om en rastgård för interner med brädor lagda horisontellt för att hindra insyn. Det var uppdelat i två små ytor, en för herrar och en för damer och mellan dem var det någon form av tak på några meter. Man tog helt enkelt spiraltrappan bredvid cafet, upp till den smala hyllgången som ledde fram till de två dörrarna som ledde ut till själva balkongerna. Kunde man komma upp innan visselpipan ljöd så kanske den dagens lycka var gjord. Man gläntade på dörren till herrarnas och om man inte såg någon snabel ligga o svettas så var det bara att kliva in. Det man ville göra var att kliva upp på en solbänk, hasa sig ut på taket och sedan krypa fram en bit till damernas yta och sträcka på nacken och spärra upp ögonen.

Bredvid 50 metersbassängen låg den sk hopp-bassängen med olika höjdnivåer som man kunde kasta sig ut ifrån om man hade modet i sig. Höjderna som bjöds var 5 m, 7 ½ och 10 m om jag nu inte är helt ute och simmar. Det fanns även en trampolin svikt på sidan som man fick köa i för att få studsa ut på. Hopptornets konstruktion var av betong och det fanns stegar på sidan som man var tvungen att klättra i för att komma upp. Det var ett evigt bytande mellan olika höjder i hopptornet innan man hade bestämt sig för vilken höjd och hastighet kroppen skulle få utsättas för. Det satt en vitklädd badvakt på sidan av bassängen i en hög stol en bit upp, som på en tennismatch, och viftade med olika siffror som angav vilken höjd som fick hoppa. Utan den hjälpen hade nog många hoppat samtidigt på varandra vilket faktiskt hände ibland ändå, har jag för mig. Många gick upp på "tian", högst upp, och sedan ner igen direkt för att få tillbaka självförtroendet. Det fanns publik på sidan upp mot cafeterian där de låg i solstolar av trä i olika färger. De stod uppställda i rader på asfalten i de trapp-terasser som fanns. Gick man högst upp i hopptornet så stirrade alla.

Ps har du några minnen från Centralbadet så tveka inte att komma in på forumet Norrköping under 50-60-70-80-talet.

Nyheter: Omstritt Lindöbygge ska nu genomföras.

Exploatören som skulle bygga bakom Lindöhallen backade ur och sålde den aktuella tomten för ett och ett halvt år sedan. Men från den nye ägaren, Fastighetsbolaget Möbelcentrum i Linköping meddelas att bygget ska genomföras.
- Det är nu föremål för projektering och planering tillsammans med arkitekter, säger Kurt Gurby, vd för Fastighetsbolaget Möbelcentrum, till NT.
Förslaget på nya bostadshus bakom Lindöhallen ingår i en detaljplan som kommunen tog fram, efter en förfrågan från dåvarande fastighetsägaren, Caspian Property Investment i Norrköping AB.

En plan, som tillåter nya bostäder på fyra, sex och åtta våningar, det senare med en indragen takvåning och ett så kallat pulpettak. Vilket således blir ett hus på totalt tio våningsplan.
Den tidigare planen var från 1989 och medgav bostäder i en till två våningar, samt i vissa delar även suterrängvåning. Ett så kallat samråd genomfördes, men den massiva kritiken från grannar och från Lindö villaägarförening lämnades helt utan åtgärd. Stadsplaneringsnämnden gick i stället efter byggherrens önskan. En ledamot i stadsplaneringsnämnden yrkade på avslag och ville se maximalt sex våningar.

Källa: NT.

fredag 19 augusti 2011

Nyheter: 30 miljoner in i Domino.

I september är det premiär för ett par nya butiker i Galleria Domino.I Domino byggs det nu om för nya butiker och nya kundtoaletter. Nya hyresgäster är också på väg in.
Det är Naturkompaniet, med utrustning för friluftsliv, som den 2 september öppnar en butik, granne med Akademibokhandeln. Vidare så öppnar klädbutiken Sandströms en butik i slutet av september, granne med Kjell & Company.

NT har tidigare berättat att gymmet Fitness 24 Seven, som ska ha öppet dygnet runt, flyttar in i slutet av september. Efter årsskiftet är det sen dags för restaurangerna Burger King, Tasty Thai och Taco Bar. Den förstnämnda hett efterlängtad av det unga Norrköping.
Är det fullt sen?
– Vi har några fler lokaler tomma, men har ytterligare hyresgäster på väg in, säger Håkan Larsson, centrumchef för Diligentia.
Det var för ett drygt år sedan som Diligentia köpte Galleria Domino av Boultbee. Domino ingick i en affär med två andra köpcentrum och priset slutade på totalt 1,4 miljarder.

söndag 14 augusti 2011

Nyheter: Kv Gubben - Nya stadsarkeologiska utmaningar.

Den 8 augusti startar Arkeologikonsult slutundersökningen av kvarteret Gubben i Norrköping som från att ha varit en del av Louis de Geers palatsområde under 1600-talet omvandlades till ett kvarter bebott av burgna handelsmän. En inledande avbaning av fyllnadsmassor gjordes i slutet av juni. Redan då kunde vi konstatera att det finns fler huslämningar från äldre bebyggelse inom undersökningsområdet än förundersökningen påvisade.

Kvarteret Gubben ligger intill Motala ström inom stadsområdet Saltängen. Under medeltiden låg platsen utanför staden och utgjorde då en del av den odlingsmark som kallades ”stadens jordar”. Detta område började stadsplaneras på 1610-talet och kallades då ”Nya staden”. Närheten till Johannisborgs slott i kombination med frikostiga förmåner fick många av de bättre bemedlade att bosätta sig här. Den mest påkostade byggnaden var Stenhuset i tegel och sandsten som uppfördes av Louis de Geer. Palatset började uppföras 1627 och hade en stor tomt längs Motala ström som sträckte sig från kvarteret Gubben i väster till kvarteret Stenhuset i öster.

lördag 13 augusti 2011

Backspegeln. Centralbadets historia. Del 4.

Denna text är citerad ur "Fritid i Norrköping under 30 år".

Vidare sade nämnden att man efter företagna undersökningar inte kunde finna annat än att det tidigare beslutade förslaget fortfarande var fullt modernt och aktuellt. Några nya synpunkter på anläggningens utformning fanns sålunda icke anledning att anlägga. Inte heller kunde den tekniska utvecklingen inom badbyggnadsområdet ge anledning till omprövning av förslaget. Det blev sedan också Stadsfullmäktiges beslut att inte ändra på vad man tidigare fastställt i frågan. Det är att förmoda att inte ens någon av motionärerna är missnöjda med detta beslut idag.
Äntligen beviljades sedan 1969 byggnadstillstånd. Arbetena med badhuset och friluftsbadet tog fart. Den sedan mycket länge tillbaka efterlängtade anläggningen var färdig 1971 och invigdes den 19 juni. Den fick namnet Centralbadet.
Badhuset och friluftsbadet blev som tidigare nämnts sålunda helt integrerade med varandra, en lösning som under de gångna åren visat sig mycket lycklig och attraktiv. Centralbadet var det första kombinerade badet av detta slag i Sverige där man alltså redan från början projekterat friluftsbadet som en direkt med badhuset sammanhängande del. Det är dessutom fortfarande säkerligen den största och mest mångsidiga badanläggning i landet och har från åtskilliga håll blivit mycket uppmärksammad.

Norrköpings nya badhus 1971-03-17 foto Björn Larsson. Badet invigdes den 19 juni samma år.


Det här sättet att kombinera badhus och friluftsbad har sedan gammalt varit mycket använt av tyskarna. Där kallar man sådana anläggningar för "Hallenfreibad". Själva badet skulle ha kapacitet på ca 450 samtidigt badande. Friluftsbadet skulle ha 2000. De mer-utrymmen man då måste tillskapa för omklädnad sommartid har visat sig så som de utformades i praktiken också kunna rationellt utnyttjas som motionslokaler under vintersäsongen.
En annan sak man från Fritidsnämndens sida var mycket angelägen om, det var att det skulle användas så underhållsfria material som möjligt. Badhus är i många avseenden fuktiga anläggningar och det uppstår lätt skador. Genom i hög grad underhållsfria material och genom att byggnadskvaliten i övrigt hållits relativt hög skall det också säkert allt efter åren går visa sig att det som här kostats på varit en god investering.

I gamla badhuset hade man en avdelning som kallades "1:a klass bastu". Så skulle givetvis inte motsvarande avdelning i Centralbadet heta. frågan var emellertid om den skulle kallas "Turkiskt bad" eller "Romerskt bad". I Stockholm hade man det förstnämnda, i Göteborg det senare. Men så som dessa termer på senare tid använts var det precis samma sak. Bara en litet lugnare bastuavdelning. Hur det var så blev det i Norrköping en "Turk".
När slutkostnaden för det nya badhuset och friluftsbadet redovisades utgjorde den 19,5 miljoner. 1976 var underskottet per bad inklusive kapitalkostnader kronor 13:99 och utan sådana 7:62.

Det var många och långa diskussioner innan Fritidsnämnden fastställde namnet Centralbadet på den nya anläggningen. Motiveringen var den att eftersom det på olika håll inom kommunen fanns och säkerligen ytterligare successivt skulle tillkomma ett stort antal bad med lokala namn starka skäl talade för att på något sätt söka utmärka att detta var den stora huvudanläggningen. Ur den synpunkten ansåg nämnden beteckningen Centralbadet lämplig även om detta namn kanske inte i första omgången föreföll särskilt lockande. I Stockholm var ju dock namnet Centralbadet legendariskt.
En sak som dessemellan hårt kritiserats har varit att bassängen inomhus inte blev 50 i stället för 25 m lång. Man har menat att tävlingssimmarna ville ha 50 m. I det avseendet hade emellertid såväl Idrotts- och friluftsstyrelsen som sedermera Fritidsnämnden mycket noga övervägt vad som kunde vara mest riktigt. alla sakkunniga var överens om, inklusive Svenska Simförbundet, att bassängerna skulle vara 25 m. Var det som här i Norrköping fråga om att göra en större vattenyta borde den i stället utformas med flera bassänger för skilda badgrupper. I Centralbadet blev det alltså två bassänger, en 25 m bassäng och en simunder-visningsbassäng. Utomhus däremot fick man en bassäng på 50 m förutom övriga bassänger.

lördag 6 augusti 2011

Nyheter: Norrköping växer.

Vid årsskiftet passerade Norrköping för första gången 130 000 invånare. Och ökningen fortsätter.
Den 31 juli hade Norrköpings kommun 130 389 invånare. Detta enligt färska siffror från Kommuninvånardata (KID). Det är en ökning med 339 personer jämfört med Statistiska centralbyråns (SCB) presentation om 130 050 invånare vid årsskiftet.
Orsakerna till den alltjämt växande befolkningen i "Peking" är två. Dels ett positivt flyttnetto, det vill säga resultaten när man jämför antalet in- och utflyttade personer. Dels att det föds fler än det dör.
Antalet inflyttade under första halvåret 2011 var 2 813, samtidigt som 2 692 valde att flytta härifrån. Alltså en ökning med 121 personer.

Under samma period, från januari till juli i år, föddes 915 nya medborgare och 708 invånare avled. Alltså ytterligare 207 personer.
Den uppmärksamme läsaren förstår här att summan av de båda ökningarna summeras till 328, och inte 339. Det beror på att KID och SCB gör olika beräkningar. Visserligen utgår de från i stort sett samma metoder, men det kan ändå bli ett glapp om ett antal personer.
- Det kan röra sig om personer som av den ena eller andra anledningen inte hinner räknas, berättar Charlotte Jansson på Ekonomi- och styrningskontoret på Norrköpings kommun.
Den officiella statistiken är den som SCB presenterar. Deras kommande halvårsmätning väntas i mitten av augusti.

Källa: Folkbladet.

söndag 24 juli 2011

Memory: Centralbadet och Sporthallen. Del 1.

Nu när jag hittar gamla texter ur böcker om Centralbadets och Sporthallens historia, som jag citerar här och som nästan ingen har läst eller kommer att läsa mer, om hur dessa byggnader kom till så ploppar det upp gamla minnen från den tiden när man nästan veckopendlade till dessa platser. Det var som om de alltid hade legat där på Dagsbergsfältet och väntat på oss förortsbarn från olika vädersträck. Bakgrunden till varför de hamnade där de idag ligger och all den tid och arbete som låg bakom projektet hade man inte en tanke på när man var i den åldern. Vart hade vi ungar tagit vägen utan dem, vi som var intresserade av bad och sportaktiviteter i våran ungdom på 70-talet.

Jag minns att det ingick i skolans utbildning och det föll på gymnastik timmarna (i grundsskolan) att lära eleverna klara sig flytande i vattnet och simma vissa distanser. Det började väl redan i lekis och sedan vidare i de första klasserna man averkade i grundskolan. Det första klorbadet jag insöp var nog Navestadbadet som låg under centrumet mellan de båda ringarna. Det var stiftelsen Hyresbostäder som på 60-talet lät uppföra ett bastubad där och drev det fram till 1 januari 1975 då Fritidsnämden tog över. Bassängen under centrumet var ganska så liten men där fanns dock både bastu och någon form av gymnastiklokal (Budo utövades där, undrar om det inte var jodoträning där ett tag), minns jag.
Gammalt vykort över Centralbadet i Norrköping som stod färdigt 1971.
























I Centralbadet fick vi som gick i grundskolan i Hageby på 70-talet utföra en mängd olika aktiviteter under många år, i olika årskurser. Det var bl.a klädsim i 25 m inne-bassängen där man skulle hoppa i med ett par gamla jens och tshirt på sig och sedan trampa vatten ett tag och sedan få av sig allt i vattnet, om jag minns rätt. Benen gick som på en skrämd anka som simmar uppströms, för att försöka hålla huvudet ovanför vattenytan. Det förekom också isvaksträning, då var man tvungen att ta sig upp på en frigolit platta som låg i vattnet och som skulle likna ett isflak, med hjälp av ispiggar som hängde runt halsen. Det var nog så långt ifrån man kunde komma en kall mörk vak med vassa iskanter runt om och en nedfrusen kropp som inte fungerar efter ett par minuter i nollgradigt vatten. Minns att det inte var någon Beppes godnattstunds sömn de dagar innan man skulle göra dessa tester i badet. Man hade hört så många skrönor om att folk som fått ståplats på botten i djupa delen av bassängen, där det utfördes, när de inte klarat att trampa vatten med byxorna på.

Vi fick också visa att vi klarade av att simma långa distanser utan att vila men då var vi i den stora ute-bassängen, bl.a Simborgarmärket som innebär 200 meter simning med valfritt simsätt, i mag eller ryggläge, utan tidtagning, de flesta klarade uppgiften med hundsim. Även simning under vattnet utfördes i innebassängen och man mätte upp hur lång sträcka man kunde klara. Kommer ihåg att många var alldeles blå i ansiktet när de kom upp och en del simmade på ytan som plastankor med bara huvudet nere, det gällde att simma lite djupt och med kraftiga simtag komma framåt så snabbt som möjligt innan syret tog slut.

Centralbadet var en plats i solen för oss unga människor under sommarmånaderna när skolorna var stängda. Jag minns de där varma dagarna mitt i sommaren när man for iväg på cykel eller gick till fots ner förbi Hageby Centrums parkeringsplats och vidare ner mellan Elementhusen och sedan valde man mellan två olika vägar för att komma till badet. Tog man höger svängen kom man till Dagsbergskiosken och sedan hade man den långa Dagsbergsvägen fram till badet. Tog man den vänstra svängen så var man tvungen att ta sig igenom hela Ljuraparken för att komma fram till bassängerna. Det jobbigaste, tyckte man på den tiden, var att man hörde allt plaskande och skrikande från badet en bra bit innan man kommit fram och man visste att man var tvungen att gå runt hela anläggningen plus Sporthall för att komma fram till entrèn och sedan ta del av plaskandet. Ingången var mot stan och därmed på fel sida för oss från Hageby hållet.

Det fanns många hål i det gröna rutstaketet som omgärdade friluftsbadet och det hände väl att man slank in där någon gång. De hade vakter som roterade runt och spanade av syndarnas entrèr. Hade man bytt om hemma och var badklar så var det inte så stora problem att slinka ut ur någon buske och låtsas som om ingenting hade hänt. Men blev det för mycket folk på en gång som helt plötsligt kom ut ur buskarna så väckte det genast de vitklädda vakternas uppmärksamhet naturligtvis.
Ibland på somrarna när trycket av ungar var som värst så hade de öppnat en särskild sal där man fick hänga in sina kläder i en plastpåse på en galge och man fick då en bricka med gummisnodd som fästes på benen eller runt handleden. Fortsättning följer här......

onsdag 20 juli 2011

Backspegeln. Centralbadets historia. Del 3.

Denna text är citerad ur "Fritid i Norrköping under 30 år".

Det slutgiltiga förslag styrelsen sedan framlade blev föremål för Stadsfullmäktiges beslut i mars 1955. Drätselkammaren sade i anslutning till detta att på de skäl styrelsen andragit i sin uttömmande och klarläggande utredning borde Stadsfullmäktige godkänna förslaget. Kammaren anslöt sig därvid också helt till de olika delförslag som framlagts och detsamma gjorde sedan fullmäktige.

Det innebar att fullmäktige i princip beslutade godkänna hela förslaget till sambyggnad på Dagsbergsfältet och att ställa anslag till Idrotts- och friluftsstyrelsens förfogande för såväl badhuset som friluftsbadet och en första etapp av idrottshuset, dvs Sporthallen. Samtidigt beslutade fullmäktige att anläggningarna skulle förvaltas av Idrotts- och friluftsstyrelsen och vidare att upphäva dels 1938 års beslut att anlägga ett friluftsbad bakom Idrottsparken, dels beslutet 1947 om att reservera plats vid Kungstorget för nytt badhus.

De två varma "islandsbassängerna" utomhus är Centralbadet helt ensamt om.


Det blev nu full fart på att färdigprojektera de delar som sålunda i första omgången beslutats. Då kom dock snart nya bekymmer in i bilden beträffande byggnadstillstånd. För Sporthallen lyckades man få sådant, men för badhuset var det sämre. Längre fram gick det sedan inte heller att få låna pengar och några år fanns det sk investeringsavgift på 25 % som utgick på byggen av detta slag och som självklart medförde att någon igång-sättning inte kunde tänkas. Situationen ansågs emellertid ljusna i slutet på 50-talet och man beslöt att göra en översyn av det tidigare utarbetade förslaget. Man tillsatte då också enligt det vid den tidpunkten införda byggnadsreglementet en särskild badhusbyggnadskommittè som vid sidan av Fritidsnämnden skulle svara för den fortsatta handläggningen av denna byggnadsfråga.

Den översyn man gjorde innebar dels att man tog till vara en del nya erfarenheter från andra bad ute i landet, dels att man slopade den tidigare tänkta första klass damavdelningen och att man minskade antalet karbad. Man tog också bort såväl den tvättinrättning som den frisersalong man från början tänkt sig. Så det blev ett nytt byggnadsbeslut i fullmäktige i oktober 1962 och 12 miljoner anvisades för badhus och friluftsbad. Efter den tidplan som upprättades beräknades anläggningen färdigställd under 1965.

Nu trodde man äntligen på allvar att det skulle bli fart på badbygget. Så blev dock tyvärr inte fallet den här gången heller. Det blev bara planering av friluftsbadets mark område som kom till stånd den närmaste tiden efter beslutet. Det innebar invallning av badområdet, grässådd, busk- och trädplantering och annan markplanering. Så långt kom man alltså 1964 men sedan var det stopp för det egentliga bygget. Fritidsnämnden redovisade därefter år för år att några möjligheter att igångsätta bygget inte funnits.
1966 väckte ett antal ledamöter i Stadfullmäktige en motion om en ny och förutsättningslös snabbutredning om uppförande av ett badhus med simanläggning som skulle få kosta högst 10 miljoner. Härigenom ansåg motionärerna att man kunde bringa badhusfrågan till en snabbare lösning. Man framhöll också att kostnaderna stigit avsevärt sedan fullmäktige 1962 anslagit 12 miljoner för ändamålet och vidare att den tekniska utvecklingen avancerat och nya material tillkommit.

Fritidsnämnden påpekade med anledning av motionen att detalj projekteringen slutförts 1964 och att entreprenad handlingarna i stort sett var färdiga. Första byggnadsetappen hade genomförts i och med anläggandet av friluftsbadets grönområde och byggnadslov för totalanläggningen beviljats. Det hade i den tidigare beslutade anläggningen redan lagts ned 1,8 miljoner. En omprojektering skulle innebära att man praktiskt taget fick börja om från början och de avsevärda kostnader man dittills haft skulle då vara till mycket ringa nytta. Tidpunkten för en möjlig byggstart skulle på så sätt förskjutas minst något år framåt. Fortsättning Del 4.

måndag 18 juli 2011

Backspegeln. Centralbadets historia. Del 2.

Denna text är citerad ur "Fritid i Norrköping under 30 år".

Man sade också när det gällde Dagsbergsfältet att den nya generalplanen som då fastställts för staden skulle medföra att tyngdpunkten av bebyggelsen försköts mot söder och sydost och då skulle Dagsbergsfältet för badet bli ett fullt acceptabelt läge. Vad Kungstorget beträffade hade det aldrig varit någon allmän entusiasm för en placering av badhuset där. Beslutet hade fattats mot bakgrund av att det då fanns vissa möjligheter att få byggnadstillstånd och att den enda för ändamålet omedelbart disponibla tomten var just Kungstorget.

Centralbadet var det första större, kombinerade simhalls och friluftsbadet i Sverige.
Med sina 6 utomhus-bassänger och 3 inomhus har det ingen motsvarighet i landet.
Den utredning Idrotts- och friluftsstyrelsen enligt dessa intentioner sedan fick Stadsfullmäktiges uppdrag att göra skulle dessutom ta sikte på att undersöka möjligheterna att till Dagsbergsfältet i anslutning till badhuset också lägga det centrala friluftsbad som sedan gammalt varit avsikten att bygga. Man framhöll redan då att det anläggnings- och drift-ekonomiskt utan tvivel skulle vara mycket att vinna på en sammankoppling av badhus och friluftsbad.
I Idrotts- och friluftsstyrelsens utredning betonades sedan ytterligare fördelarna av en gemensam förläggning till Dagsbergsfältet av de här aktuella anläggningarna. Man skulle genom en sambyggnad mellan badhus, friluftsbad och idrottshus först och främst få betydligt lägre anläggningskostnader men säkerligen i än högre grad lägre driftkostnader.
Samtidigt pekade man också på den stora betydelsen av att idrott och motion i olika former kunde utövas i nära anslutning till bad och simsportsliga möjligheter. Men för säkerhets skull framhöll styrelsen särskilt att den därför i sammanhanget på intet sätt betraktade badhuset som en specifik sportanläggning. Man hade givetvis i första hand tagit hänsyn till alla väsentliga krav som borde ställas på en central varmbad-anläggning i en kommun av Norrköpings storlek.

Turken i Centralbadet, som tidigare 1:a klassbadet blev kallat.
En förutsättning vid utredningen hade varit att en utbyggnad skulle kunna ske etappvis av de olika enheterna.
Planen hade därför utformats så att badhuset utgjorde en byggnadsenhet, friluftsbadet en annan och sedan var idrottens hus uppdelat på inte mindre än fyra byggnadsenheter, nämligen en mindre gymnastik- och idrottshusbyggnad, alltså nuvarande Sporthallen, en större tävlingshall, en särskild flygel-byggnad med lokaler för icke så utrymmes-krävande inomhusidrotter samt slutligen en tennishall.
Det lades från Idrotts- och friluftsstyrelsens sida ned mycket möda på att utarbeta ett detaljerat byggnadsprogram för hela detta komplex. När sedan arkitekterna Arne Strömdal och Erik F Dahl fick i uppdrag att rita anläggningen var det under hela projekteringstiden ett mycket intimt samarbete mellan arkitekterna och styrelsen för att man verkligen skulle ta till vara alla praktiska erfarenheter om olika funktioner, såväl stora som små. Fortsättning Del 3.

torsdag 14 juli 2011

Nyheter: Strykbrädan omformas.

I hjärtat av industrilandskapet formas just nu ett spännande tillägg till den anrika byggnaden Strykbrädan.
Här skapas en mötesplats för ett nätverkande arbetsliv samtidigt som allmänheten har tillgång till platsen.

För att kunna stimulera nya företag av groddkaraktär skapas en så kallad inkubator i grannhuset till Strykjärnet och Arbetets museum. Norrköping Science Park finns här tillsammans med en del andra ansvariga för etableringar i Norrköping, men främst ger det möjlighet till kontorsarbetsplatser för små enmansföretag att starta i. I huset som byggs om nu 2011 med ett utmanande tillägg i form av en utvändig trappkonstruktion tillskapas också en restaurang vid ett frekventerat gångstråk. Förhoppningen är att skapa en mötesplats för det nätverkande arbetslivet och bidra till mer stadsliv här i industrilandskapets kärna.
Trappkonstruktionen ska utformas med ett raster, liknande en byggnadsställning och ett fackverk, som gör att den inger ett luftigt intryck och inte ”täcker för” den befintliga byggnaden mer än vad som ärnödvändigt av konstruktions- och brandriskskäl. Ett antal partier i rastret öppnas upp mer för utblickar mot torget och för att göra den befintliga fasaden mer synlig. En hiss kan uppföras i konstruktionen som också ska leda upp till en utsiktsplats på Strykbrädans tak.

Fakta:
Arkitektbyrå: ÅWL arkitekter, Per Wångstedt och Fredrik Pettersson. Byggherre: Etablering Norrköping Byggstart: 2011 (pågår)


Fakta om Strykbrädan.
I Strykbrädan verkade de första pappersmakarna på 1600-talet. Numera visar Holmens museum handpapperstillverkning i byggnadens bottenvåning. Laxholmens väveri har tidigare funnits i lokalerna och i området kring Strykbrädan fanns förr både mjölkvarnar, smideshammare, vapenfaktori och ett rikt ål- och laxfiske.

tisdag 12 juli 2011

Backspegeln. Centralbadets historia. Del 1.

Denna text är citerad ur "Fritid i Norrköping under 30 år".

En av de första uppgifter den nya Idrotts- och friluftsstyrelsen fick ta itu med i mitten på 40-talet var frågan om ett nytt varmbadhus. Den frågan hade alltså redan då varit aktuell under många år och det skulle sedan bli en lång lidandes historia innan Centralbadet på Dagsbergsfältet äntligen 1971 stod färdigt.
Det finns mycket att berätta om förhistorien till Centralbadets tillkomst. Var det nya badet skulle ligga var den primära frågan. Här hade flera förslag under årens lopp framförts. Ett som många drev mycket hårt var att badet skulle förläggas till Gamla TorgetEschelsonska fastigheten som i så falla skulle rivas. Här sade emellertid Riksantikvarieämbetet nej. Sedan hade man ett förslag på Saltängen med det förföll också eftersom staden själv inte ägde marken och det var komplikationer med att förvärva den. Vidare tänkte man sig Idrottsparken i hörnet mot brandstationen. Det var för långt bort menade man då. Sedan hade man ytterligare talat om alternativet att om- och tillbygga det gamla badhuset. Detta alternativ förföll emellertid framför allt med hänsyn till att man då under byggnadstiden inte skulle haft något badhus alls.

Efter mer än 30 års mödor stod 1971 det nya Centralbadet färdigt.
Man kom så 1947 fram till att Kungstorget skulle vara platsen. Idrotts- och friluftssyrelsen var tidigt klar med detta förslag. Styrelsen framhöll att även om den platsen inte var alldeles idealisk var den ur många synpunkter ändå den bästa och den enda platsen som inom överskådlig tid kunde ställas till förfogande för ändamålet. Stadsfullmäktige beslutade också samma år att reservera Kungstorget för nytt badhus och anvisade anslag för projektering.
Projekteringen igångsattes. Det var då hårda byggnadsrestriktioner men det föreföll ändå som om möjligheter till byggnadstillstånd skulle finnas. Sedan visade sig detta inte vara fallet. Projekteringen blev därför nedlagd då man ansåg det uteslutet att inom rimlig tid få tillstånd att bygga. 1951 föreslogs för första gången att badhuset i stället skulle förläggas till Dagsbergsfältet. Att ett idrottens hus skulle uppföras där hade man länge varit överens om och Dagsbergsfältet var helt reserverat för idrotts- och friluftsändamål.

I anslutning till de preliminära utredningar för idrottshuset som då gjorts hade man alltså börjat fundera över om det inte vore lämpligt att även lägga det nya badet på samma plats. Man menade att ett modernt större badhus alltmer betraktades i första hand som ett rekreationsbad med simhallen som dominerande inslag. Det offentliga renlighetsbadets betydelse hade minskat alltefter den äldre bebyggelsen försvunnit. Ett idrottens hus var inte heller längre att betrakta som en specifik anläggning för tävlingsidrott utan fastmer som en ungdomens högborg där stora skaror kunde samlas för motion, hobby-verksamhet och annan aktiv fritidssysselsättning. Hade man därför möjlighet att samman-bygga ett idrottshus och simhalls-bad borde den möjligheten tas till vara.
Fortsättning Del 2.

fredag 8 juli 2011

Nyheter: Norrköpings folkmängd den 30 juni 2011.

Den 30 juni 2011 var Norrköpings folkmängd 130 275 personer enligt uttag ur Kommuninvånardata (KID) den 7 juli 2011. Folkmängden under första halvåret ökade med 225 personer vid en jämförelse med Statistiska centralbyråns (SCB) officiella befolkningsstatistik för den 31 december 2010. Enligt SCB hade Norrköping 130 050 invånare vid årsskiftet.

torsdag 7 juli 2011

Nyheter: Klart för nya bostäder vid Folkparken.

Kv Krogen vid Folkparken.
Detaljplanen för kvarteret Krogen vid Folkparken har nu vunnit laga kraft. Det innebär grönt ljus för att sätta igång bygget av 130 nya lägenheter vid gamla Karl-Johansskolan. Bakom projektet står Botrygg bygg AB
Byggstart planeras till senhösten 2011 och möjlig inflyttning skulle kunna bli till våren 2013. Här kan du själv välja om du vill bo i hyresrätt, bostadsrätt eller äganderätt. Det kommer att finnas lägenheter från 1 rum och kök till 5 rum och kök.

söndag 3 juli 2011

Backspegeln. Himmelstalundsbadets historia. Del 2.

Denna text är citerad ur "Fritid i Norrköping under 30 år"

Fritidsnämden hade i sin utredning konstaterat att det mellan logbyggnaden och stranden fanns plats för en 50 m bassäng och en simundervisningsbassäng på 25 m. Det fastställdes då redan från början att bassängerna skulle placeras framför logbyggnaden och serveringen på så sätt att tillräckligt utrymme mot Riksvägen fanns för en nybyggnad för omklädnad om logen skulle behöva rivas i anslutning till en breddning av Riksvägen. Det är alltså det som sedan skett. Logbyggnaden har rivits och en ny men smalare byggnad uppförts 1978 på i stort sett den gamla logens plats.

Himmelstalundsbadet någon gång i slutet av 60-talet. De tempererade bassängerna stod klara 1967.
Redan vid Himmelstalundsbadets tillkomst hade det således varit klart att logen var i farozonen i en framtid. I gällande plan skulle nämligen Riksvägen vid badet så småningom förses med dubbla körfiler och då låg en del av logen på gatumark. När det i början av 70-talet blev aktuellt med att lägga ut den dubbla körfilen och bygga en ny Riksbro gjorde man från Fritidsnämndens sida stora ansträngningar för att få behålla den för badet så karaktäristiska logen och i stället kröka lite på Riksvägen.
Skulle detta varit möjligt hade man i stället fått låta den praktfulla ek som stod på andra sidan vägen skatta åt förgängelsen. När dessa tankar presenterades var det givetvis många som ville värna om eken. Det blev i spalterna en debatt om det var logen eller eken som skulle bort. Nu förhöll det sig så att det med hänsyn till brobygget inte gick att kröka på Riksvägen och logens saga var därmed i vilket fall som helst till ända.

1976, Riksbron och dubbla körfält bredvid badet. 
När det gäller denna logbyggnad är att märka att den också ansågs vara mer eller mindre fundamental för hela Himmelstalundsbadet. Den hade bildat en utomordentligt effektiv buller- och miljöskärm mot Riksvägen utan vilken badet säkert aldrig kommit till. Den ersättningsbyggnad som nu uppförts har man dock lyckats utforma så att den fyller samma funktion. När de tempererade bassängerna 1967 var färdiga innebar detta mer eller mindre en total omläggning av badformen vid badet.
De flesta slutade nämligen att använda själva strandbadet. det var i stort bara trampolinen nere vid stranden som en del år framåt fortfarande behöll sin dragningskraft. Det har under årens lopp sedan de tempererade bassängerna kom till varit mycket tal om avgiftsbeläggning vid Himmelstalundsbadet. redan från början hade dock Fritidsnämden menat att även bassängbadet borde vara fritt tillgängligt. I planerna ingick visserligen en längre inhägnad av det egentliga badområdet för att möjliggöra avstängning under icke badtid. Inhägnaden försågs emellertid med flera öppningar så att besökande liksom tidigare skulle kunna använda hela strandområdet upp mot hällristningarna samt Himmelstalundsfältet i övrigt som badplage och uppehålls- och lek område.

Att stänga av och avgiftsbelägga badområdet skulle dessutom stöta på åtskilliga praktiska svårigheter, menade nämden. Bl a gällande detta ifråga om tillgången till toaletter, servering och omklädnads möjligheter för de många människor som vistades inom Himmelstalundsparkens område utan att egentligen besöka själva badet. Det har kanske främst varit dessa praktiska frågor som varit skälet till att man inte ansett en avgiftsbeläggning möjlig.

Himmelstalundsbadet har utan tvivel tillsamans med Kolmårdens Djurpark varit Norrköpings största turistiska dragplåster genom åren. När det gäller Djurparken har kanske de flesta besökarna inte haft riktigt klart för sig att de varit i Norrköping. Vad Himmelstalund beträffar behöver man dock inte tvivla på saken. Badet har i hög grad kommit att bli en stoppsignal för genomfarande semesterfirande. Hit har sedan många år också varit förlagd en turistbyrå sommartid som gjort mycket för  att fånga upp främmande besökande och få dem att titta litet närmare på Norrköping.

lördag 2 juli 2011

Backspegeln. Himmelstalundsbadets historia. Del 1.

Denna text är citerad ur "Fritid i Norrköping under 30 år".

När stadsfullmäktige 1947 beslutade avsätta Himmelstalundsområdet för fritidsändamål ingick i de första planerna att där försöka ordna ett frilufsbad. Det började med att man till sommaren 1949 iordningställde ett sol- och duschbad på den gamla gödselstaden vid ladugårds byggnaden. Denna enkla anläggning blev genast mycket populär. Det var alltså första etappen på det tänkta badet nere vid stranden.
1949, det första sol- och duschbadet på den gamla gödselstaden.
Sedan planerna på ett strandbad utarbetats närmare och man fått fullmäktiges sanktion att börja bygga kom det nya badet etappvis till stånd för att vara slutgiltigt färdigt sommaren 1954. Det omfattade då två simmbryggor med 50 m simbana och en 5 m trampolin, särskild simundervisningsbassäng, långgrunt strandområde, badplage med diverse lekanordningar samt omklädnadslokaler inredda i den gmala lagårds- och log-byggnaden, liksom en konditori- och lunchservering i vagnslidret och svinstian! Genom badets anslutning till parkomrmådet i övrigt hade man samtidigt tillgång till ett stort motionsområde med boll- och lekplaner. Första steget i detta bygge var att fylla ut det mycket sumpiga och otrevliga vassområdet utmed stranden nedanför logen och sedan lägga matjord på detta. Schaktmassorna kom till huvudsaklig del från en tidigare bryggeribyggnad som Norrköpings Förenade Bryggerier just då skulle riva. Detta blev alltså den egentliga badplatsen.

En fråga som höll på att ställa till komplikationer var när Idrotts- och friluftsstyrelsen ville ta hand om den stora logbyggnaden för att där bl a inreda omklädningslokaler för badet. Man hade nämligen i den vevan tänkt upplåta byggnaden till civilförsvarsförråd. I sina invändningar mot detta sade styrelsen: "Det kan inte vara rimligt att ett stadens intresse av så vital natur här får komma i efterhand så mycket mer som Stadsfullmäktige genom avsättning av det stora Himmelstalundsområdet som frilufsplats förutsatt att olika åtgärder skall vidtas för att detsamma effektivt skall kunna utnyttjas för det avsedda ändamålet". Det blev heller ingenting av med upplåtelsen till civilförsvaret.

Sumpmarken fylldes upp och ett strandbad stod färdigt 1954.
vagnslidret och svinstian skulle inredas till servering fanns det inte något anslag för ändamålet. Därför träffades avtal med dåvarande Norrköpings Förenade Bryggerier att de skulle satsa pengar för ombyggnaden med att betala fem års arrende för serveringsrörelsen i förskott. Det var ett sätt på den tiden att få fram en angelägen sak.

Den varma sommaren 1959 hade Himmelstalundsbadet en verklig rekord-säsong. Tack vare att badet låg i direkt anslutning till Himmelstalundsparken hade det visat sig att anläggningen hade en praktiskt taget obegränsad kapacitet. Besöksiffrorna beräknades den sommaren till 428 000 personer, vilket blev i medeltal ca 4 500 om dagen. Man konstaterade också att de besökande till stor del utgjordes av bilturister från den förbipasserande Riksvägen.

I Stadsfullmäktige väcktes 1962 en motion om att vid badet anlägga en tempererad simbassäng. Man trodde i den motionen att det skulle gå att utnyttja överskottsvärme från den inte allt för avlägsna Mjölkcentralens kylvatten. Utredningar visade emellertid att detta kylvatten inte skulle vara till någon glädje. Första motionen blev avslagen. Sedan väcktes en ny och den resulterade i att fullmäktige 1966 anvisade drygt 1 miljon för ändamålet. Fortsättning här........

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...